.........[TOMT].....................

Jag vet inte vad jag väntar mig, kanske något underbart. Man kan väl inte sluta hoppas.

Nu ska vi räkna arbetsskador

Förra veckan sträckte jag mig i revbenen. Om man nu kan göra en sån sak? Jag vet inte. Jag kan tydligen. Men då lyckas jag för det mesta med saker som ingen annan lyckas med.

En hel vecka gick jag runt utan att kunna andas. Rätt jobbigt. Mer jobbigt att svimma när man körde häst för att smärtan var outlidlig. (Okey svimmade inte men det var tametusan nära)

Idag tisdag gjorde jag illa ryggen.. Iof där jag alltid mer eller mindre har ont men lika fullt. Jag har även rivmärken över armarna och början på en fin fläskläpp.  Knock out.

LOVE MY LIFE! och det är bara tisdag jobbar hela helgen också. Mycket kan hända. Typ fastna på golvet med mina lila foppa-tofflor snava och bryta ett ben eller två.




Ibland säger bilder mer än ord...

Min midsommar















Dyrt att ha häst

Jag måste köpa nya gamascher till Marre. Vet ni på en skala hur dyra dom är? Jag tror jag skulle kunna resa till USA och komma billigare undan.

Funderar på att enbart starta henne i nordislopp, där det går nog sakta för att hon inte ska slå på sig.

Det är ju en jäkla tur att jag jobbar inom vården som en arbetskamrat sa idag. Tjänar stora pengar. Som hon också sa.

HAHAHA vad du är rolig sa jag.










sjukhus, jobb, hata

Ibland händer det saker på jobbet, som jag inte vet hur jag ska hantera. Hur gör man för att lämna jobbet på jobbet.

Idag önskar jag att jag inte satt min fot på IVA.
Eller på sjukhuset.


Kallt midsommartrav

Vem kastade sig i bilen utan en tanke på att ta en jacka med sig till travet. Man kan ju tycka att någon gång borde man lära sig att det blir kallt på kvällen. Men icke.

Storm blåste det ockå, kändes det som iaf. Och där satt jag med en munkjacka. Försökte hålla fast Tilly nära mig bara för att få lite värme från isbjörnen. Något hon inte uppskattade.

Men som det blåste. Hade en full Loka-burk brevid mig. En pust så blåste den iväg. Det har flygit mattallrikar med mat på. Kaffekoppar. Inte roligt.

Nästa år tar jag skoterkläderna med mig.


Spränga ljudvallen

jag vet inte vad som har flygit i min häst, men idag var hon tokig. Rädd för allt och lite till.
Väl på rakbanan tog hon i för kung opch fosterland. Klippte iväg alldeles för fort. Vände upp på en femöring och sen var det bara att hålla i sig. Jag gillar inte när hon får de här infallen. Det går inte att hålla henne. Eller ja det går ju. Men då springer hon bara fortare. Så jag vet inte om det är nån ide att just hålla henne.

Hon fick springa på, sen körde jag lite färre intrevaller istället.

Men hon såg enligt säkra källor bra ut. Alltid något.

Jag hade fullt upp med att parera tömmarna från hennes kvastning med svansen och sen hålla någolunda lugn fart.

soffläge 2


Soffläge

Jag och Gustav Svensson har intagit soffläge. Tittandes på gamla avsnitt av " Top Model" ätandes på chips och drickandes av coca-cola. Allt är i sin ordning så här dagen efter midsommar firandet.

Ja förutom att Gustav Svensson tycker att jag borde gossa med honom, så med jämna mellanrum kör han in klorna i benen på mig.

Ska snart ut och köra intervaller med Marre.

Ikväll blir det troligen midsommartravet i Skellefteå . Me like, a lot. :)

Älskade.

Vet ni hur glad man blir när man kommer hem och ens häst kommer springandes mot en. Stannar lägger sitt fina huvud på ens axel och suckar. Som om jag vore hennes allt i denna stora värld.

TREVLIG MIDSOMMAR!!!



KASS DAG BLEV BRA.

Jag började dagen med att försova mig. Jag försover mig aldrig.

Sen körde jag häst, vilket gick väldigt bra. ( HAR FORTFARANDE VÄRLDENS BÄSTA HÄST) men min bröstkorg som inte mår så bra sedan tidigare mådde inte mycket bättre efter turen heller kan jag säga. Hålla in Marre fick mig nästan att gråta.

Sen fick jag en beställning från min mor att åka till systembolaget och köpa ett vin. IN UT var tanken.  Klockan 11, hur många människor kan vara lediga då tänkte jag. Tydligen många. För där spenderade jag en evighet i kön. HATAR KÖER. Helt onödigt och bortkastade minutrar av ens liv.

Fick ett infall att cykla till jobbet. Man måste ju tänka på att vara sund. Och jag får pikar att jag inte cyklar när en jobbarkompis från Rosvik cyklar. 2,5 mil enkel väg. Jag har 5 km.

Det gick ju bra, tills jag kom till jobbet och insåg att jag hade glömt både paserkort och nycklar till skåpet hemma.
Då är man handikappad. Fick springa runt på IVA med ballerinaskor. Inte bekvämt på deras betonggolv.

Och inte blev bröstkorgen gladare av alla tunga lyft.

När jag slutade ville jag skjuta mig själv för att jag hade cyklat. Vad tänkte jag med? Cykla dit må vara, hem. Nej då vill man ju bara hem.

Men dagen slutade bra. KLARADE SISTA TENTAN PÅ SKOLAN! JAG VILL STUDDSA UPP OCH NER MEN HELA HUSTE SOVER SÅ DET GÅR INTE. MEN JAG ÄR ÖVERLYCKLIG!

Nu en iprem, värmedyna och sova.

bara för att jag har världens bästa häst!




Barar för att jag råkar ha jordens bästa häst! Hon är helt underbar för tillfället. Älskar denna varelse.
Hon är så förbaskat fin att köra nu. Pigg och frammåt, det känns att hon gillar sitt liv för tillfället. Då gör det absolut ingenting att jag kände mig svimfärdig under hela färden i skogen. Min bröstkorg känns inte bättre idag. Gruvar lite för att jobba ikväll. Hoppas på friska patienter som inte behöver så mycket omvårdnad. Haha önsketänkande när man jobbar på en intensivvårdsavdelning.

Men vad gör det när jag har världens bästa häst? Lalalaaaaaaaaa.



Ett revben som är av.

Min fundering för tillfället är om man kan få en revbensfraktur utan yttre våld. Det kanske jag borde veta som är sjuksköterske wannebe.

Men så vitt jag vet har jag inte ramlat, vilket iof inte vore helt otroligt om jag hade gjort det. Snavat över en mattkant eller fastnat med ena foten i det motsatta byxbenet. Tro mig det är möjligt.

Slurken har inte heller knockat mig. Vilket han brukar göra med jämna mellanrum. Det är rätt skönt när jag har ont i ryggen, går man till Slurken så tar han nått slags grepp på en. Tror han vill kramas, på en häst hårdhänta vis. Om nu hästar kan kramas?  Men ryggen knäcker till sen är den nästan bra ett tag.

Som sagt var jag har inte skadat mig på ett tag, om man bortser från när Marre ställde sig på min fot igår. Min stortå är numera lila. Men lila är ju min favorit färg så vad gör det att jag haltar fram?
Och jag skar mig på jobbet idag. Vet inte på vad men blod kom det från handen. Nu har jag ett sår. Synd om mig.

Men jag har nå djuriskt ont i revbenen. Jag kan inte djupandas. Helst inte andas alls, men det inser jag ju att det vore en fara för livet.(lite lär man sig på sjuksköterskeutbildningen)  Så andas lite ytligt sådär då och då.

Kan heller inte lyfta armen ovanför huvudet. Eller böja mig ner. Att springa är uteslutet. Jag springer iof inte. Men ibland måste man ju. Typ vid hjärtstopp.

En alvedon, en iprem är min kur mot smärta. Eller mer mot sömnlöshet. Fast då ska det vara en alvedon, en iprem, två skorpor och ett glas varm mjölk.

Gud jag är speedad.

Är på dåligt humör

folk frågar mig om jag ska starta på midsommar travet.

Nej säger jag. Det är enda gången jag vill vara på publikplats och studdsa runt. Är bra på det där med att studdsa.
Men som sagt var, anmälde Marre iaf. Kom inte med.

Frid och fröjd tänker ni nu.

NEJ!

jag är sur jag vill vara med jag vill starta. HON ÄR I EN SÅN BRA FORM NU ATT JAG DÖR.

nästa start är inte förens om tre veckor. I  Lycksele. Jag gillar inte ens Lycksele.

Jag gillar inte mycket idag. Jag är nog bitter. Eller deprimerad. Eller både och.


Konstig fråga.

Skulle köra häst idag. Gick upp åtta insåg att det spöregnade. Satte ut hästarna gick in och la mig igen.

Klockan 11 vaknar jag av en ihållande arg telefonsignal.

pappa: Malin jag tycker du ska anmäla till skellefteå travet i helgen

jag: eh...men skulle vi inte anmäla till solänget nästa vecka?

Pappa: Ja men jag vill köra hästbussen!


Viste jag skulle ha kört intervaller idag.

Så här dagen efter.

En ide för framtiden är att man ska kontrolera sina vindrutetorkare innan man beger sig till Boden i spöregn. Det blev en intressant resa när dom gav upp halvvägs. Dom klickar. Jag vet inte mycket om bilar men jag är rätt säker på att dom inte ska klicka.

Såg travet med några kompisar, expert *hosthost* som man är gav jag mina expert råd. Mina vänner blev inte så glad när jag sa innan loppen " Jaha ja men där vinner ju xxxx." Speciellt när vi oftast inte hade med xxxx.

Det värsta var ju att jag inte tog med Belini när vi tippade. Petter Lundberg, spår två. Jag vet inte om jag tänkte att "nej idag försöker han nog inte ta ledningen"

Hur som helst lite fattigare begav vi oss till "V75 efterfesten med Drängarna"

Jag vet knappt vad Drängarna är för några men jag stod ute med ett gäng härliga människor hoppandes och tjoandes lika fullt. Det spöregnade, det var lervälling. Håret var inte vackert. Men gud vad kul jag hade. Måste byta både höft- och knäleder nu.


V75 hemma!

V75 hemma! Och det regnar men vad tusan Torvald Paleme kommer ju, självklart måste man ut och titta. Tur för mig att kronprinsessan ska gifta sig, så att travet flyttade på sig det innebär ju att jag hinner titta trots att har jobbat idag.

Konstig förfrågan av en rädd kille.

Det knackade rätt hårt på dörren hemma. tilly blev det vakthund hon ibland visar sken att vara, skällde så att alla skulle tro hon var en arg bulldog.

Utanför dörren stod en rätt chockad kille. Som såg väldigt lättad ut när han insåg att den arga hunden var en vit trasselsudd storlek zero som lägger sig på rygg så fort hon ser en chans att bli kliad.

Men killen funderar med panik i rösten vem det är som äger ängarna vid vägen.

Jo det är vi.

"JA FÖR JAG MÅSTE HA EN SKYLT DÄR."

"Du måste ha vad?"

"Ja eller alltså inte jag. Willys. Allstå."

"willys"

" Ja alltså jag heter Christer" 

Ungefär här inser Christer att han måste samla ihop sig för att annars kommer jag stänga igen dörren. 

" Ja alltså jag heter Christer, och det här är jätte pinsamt, men jag jobbar på Willys. (han visar sin namnbricka under jackan) Och vi skulle villja ha en reklamskylt på en äng här, om det går alltså." 

Jag kunde inte hjälpa honom men udda fråga.

 

Säkerhet när man kör

En sak jag funderar på, jag gillar ju att fundera. Är varför folk inte har hjälm på sig när dom kör sina hästar. Fjordingekipaget idag brukar jag som sagt var träffa annars också. Men då ridandes. Då har ryttaren alltid HJÄLM, SKYDDSVÄST och säkerhetsstigbyglar. (väldigt bra)

Idag när jag mötte dom hade hon inte en enda liten säkerhets sak på sig. Tror människor att det inte kan hända olyckor när man kör?

Jag förstår inte vad det är som gör att det är en självklarhet att ha hjälm på sig så fort man sätter sig upp på en häst, men inte en självklarhet att ha hjälm på sig när man kör häst. Vad är skillnaden? Snälla berätta.


Hon är även rädd för

Jag brukar ju påpeka att Marre inte är rädd för något förutom snö, och då speciellt snöhögar. Så jag känner mig rätt lugn nu när jag är ute och kör. Ser jag en snöhög nu emigrerar jag till Afrika.

Men idag har jag hittat en sak till hon är rädd för, fjordingar.  Hon tänkte krypa ur skinnet. Oj vad farliga dom var.
Det är inte första gången hon reagerar på detta ekipage, men innan var hon bara lite misstänksam.

Ja en häst som är rädd för vissa hästraser är vad jag har.
Är det rasistiskt?


Hingsten

Idag tyckte hingsten att han var ensammast på jorden. Oj vad det var synd om honom. Bäst att skynda sig in var hans tanke.

Det var ingång på två ben. När det inte gick på två ben dansade han fram.

Oj vad liten man är när en hingst tycker han är ensammast på jorden.


detta gillar jag inte med trav...

Just det ja, detta har jag tänkt på. Såg ett kvallopp för ett tag sedan. Kavl och premie.

En häst av 7 klarade sig. EN.   Det var tre hästar som skulle kvala. Och fyra som skulle gå premie.

Det var en kval häst som klarade tiden dom skulle gå.

Det hemskt att se, det var inte en häst som såg fräsch ut. Stackars nordsvenskar som skulle gå premielopp. Dom var inte ens i närheten av att klara tiden dom måste klara. Kuskarna satt mest och slog.

Som vanligt antar jag att allt handlar om pengar, man får väl 20.000 om hästen klarar att gå premielopp.

Men om ens tvååriga nordsvensk inte ens är i närheten av att orka springa runt banan varför i hela friden försöker man? Ta det som ett snabbjobb? Jag tror inte det stärker hästen att vara inne på banan bli tvingad att springa runt ha en kusk skrikande på en .


Jag tror inte man vinner något på detta., Skulle hästen med nöd och näppa klara av tiden är den ju evigheter ifrån att kunna starta.

Är det inte bättre att ha en bra grundtränad häst än att försöka tvinga ner den i tider, för att få tjäna pengar. Är det värt att man har premie för två åriga hästar. Och speciellt nordsvenskar som enligt mig behöver mycket mer tid på sig.


Det är få tvååringar, som har den talangen det krävs för att springa några stora lopp. De växer ju än, vill man ha en häst som ska hålla länge ska man inte träna för fort eller för hårt. Låt hästen växa in i tiderna.

Och för gudskull test kvala inte. Kör inte premielopp för att........





Det du inte vill möta

Tänk er följande, du tar på dig joggingskorna. Sätter i hörlurarna, startar musiken. Tar upp kopplet från golvet, hämtar din hund. Börjar gå mot skogsvägen. Syrenen doftar så där gott som bara en syren kan. Du stannar, drar ett djupt andetag. Försöker få lukten att stanna kvar i minnet. SOMMAR. Din hund jagar en fjäril, försöker fånga den med framtassen.

Du kopplar av, släpper alla tankar på jobb. IVA står kvar imorgon och kommer troligen stå kvar när du slutar också. Försöker glömma gårdagens start.
.
Du ökar tempot, en vit trasselsudd studdsar bredvid dig.

Du tittar ner på backen.

Stannar upp rörelsen. Precis under fotsulan som du snart ska sätta ned mot barken ser du den.


En r å t t a.  ( med en halvmeter mellan ögonen)

Visserligen död. Men en råtta.  Jag studdsade högre upp i luften än vad Tilly gjorde. Jag hoppade längre än vad Carolina Klüft någonsin kommer göra. Jag dog en smula.

Råttor är så vidrigt äckliga. Levande som döda.





Man måste ju tänka på figuren

Dagen efter starten har jag åter fått värmen. Men är fortfarande lika hungrig. Om inte värre. Och jag äter och äter.

Med Marre är det inget fel. Som jag kan se iaf. Hon har fått äta lite grön gräs idag. Gott tyckte hon.

Grannen kom förbi och frågade vem som ägde hästen som går bredvid Slurken på ängen.

Jag räckte upp handen och sa att jag är den skyldige.

Han tittade på mig, suckade. "Ja det är då den konstigaste hästen jag har träffat, hon vägrar äta socker. Och inte äpplen. Ska pröva morötter imorgon"



hm, såklart hon inte äter socker hon är ju elitidrottare och tjej, man måste ju tänka på figuren! ;)

" och den andra filuren, den tjocka ( Slurken) han kommer till staketet så fort jag visar mig ute, han gillar äpplen han"


Ja Slurken gillar all form av mat. Han är inte kräsen alls. Tyvärr.

 


Mat-och-sov-klocka.

Gud vad kall man blir av att vara ute i regnet i 6 timmar. Även om man var under tak rätt stor del av tiden är det som om fukten kryper in i märgen.  Just då kände jag inte så mycket. Inget alls faktiskt. Förutom att jag var blöt. Men det är jag ju som i stort sett alltid när jag är på trav, blötast och skitigast. Inte ens hästarna slår mig där.

Men nu när jag sitter här i mitt varma hus, med mina mjuka byxor och förstora tröja samt mina OTROLIGT snygga rosa tjocksockar. Allt blir mycket finare i rosa. Och fryser. Det är som om benen skakar.

Och hungrig är jag. Åt som sagt var frukost kl 6 i morse. Missade lunchen. ILLA. Fram till klockan sju ikväll hade jag bara fått i mig kaffe. Inte bra för magen (och jag ska bli sjuksköterska) och inte bra för en människa som redan går på i 110.

Det är som att det aldrig tar stopp min hunger, trots att jag har ätit för ett tag sedan. Jag kan inte missa mattider. Är som skalman. Mat-och-sov-klockan är noga inställd. Gud nåde om jag missar en tid. Det blir kaos.

Så nu ska jag dricka te. ( får fundera på hur jag ska somna sen) Äta en macka. Pussa på isbjörnen.
Och pussa på världen bästa häst.

Jag är trots allt lycklig lottad.







Bryt ihop, bit ihop och gå vidare.

Det blev nästan en Lyckseleresa ALL OVER.  Eller ja transporten föll inte sönder den här gången. Det var inte 150 grader ute. Jag behövde inte stå i ett skjul med min häst, ett skjul som såg ut att falla sönder vid en liten vindpust.  Min häst blev inte sur i loppet tog bettet och kastade sig ut ur fältet i vild galopp.

Men som Lyckseleresen höll jag inte på att ta mig hem. Det var lite på jobbet, tills det var 15 min kvar av mitt pass. Då rasslade det till och blev mycket.  En kvart innan vi skulle fara var Maardam oborstad och olindad. Jag hade inte ätit en bit mat sedan sex i morse. Jag viste inte om jag hade med mig alla saker. Men jag kastade in hästen i transporten åkte till Skellefteå med lågt blodsocker.

Väl i Skellefteå hade skyn öppnat sig, det ösregnade. Vi hade ute stallet. Jag fryser fortfarande. Jag tror aldrig jag kommer bli varm igen. Inte bra. Banan i Skellefteå blir INTE bra när det är dåligt väder.

Sen gick ju loppet som det gick. Det vi hoppades på var att ettan skulle gå iväg bra, så vi skulle kunna hålla rygg på denne. För att få fritt på upploppet.  TJI. Ettan galopperade och drog oss sist i fältet. Sist och instängd. När dom sen öppnade på en 17 tid hade man inte så mycket att göra i loppet. Inte när det är kortlopp. Ligger man sist in på upploppet och hela loppet har gått sakta så är det ju inte bara Maardam som är "pigg".

Men ja hon höll väl bra, kan inte vara missnöjd. Hon fick helt enkelt ett skitlopp.

Och jag skyller INTE på kusken...;)

Hatar hatar hatar

Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om så mycket mygg. Överallt är dom. Skulle gå min vanliga promenad genom skogen. Jag och Tilly. Skulle ha tänkt till lite innan jag tog på mig skorna.

Gått inne i byn. Där ingen kan ta mig.

Men eftersom Malin älskar skogen nästan lika mycket som sin hund tänker hon inte.

Iaf sällan.

Det var en svärm runt oss. Mygg brukar inte gilla mig. I år älskar dom mig.
Det är inte ömsesidigt.


Nu laddar vi!

Start imorgon. Troligen regn. Mysigt. Inte så bra för oss...eller ja för Marre. Troligen inte bra för någon häst.
Men men.

Vi laddar. Jag med mjukglass, Marre med hö.

Packat och klart.

Börjar jobba imorgon. Slutar tolv. Halv ett ska hästen stå på transporten. Jag anar Lyckseleresean all over aigen.


vist håller ni tummar och tår?

det går sådär

Det skulle gå mycket fortare att städa stallet om jag inte hade en isbjörn som tycker hon ska hjälpa till.  Jag plockar undan. Tillan plockar fram.



ork int

Jag orkar inte resa mig från soffan, gå det få steg som krävs för att ta på mig stallkläder öppna dörren och gå ut.

Lathet? Ja kanske. Mest troligt.

Men snart ska jag lämna min sköna plats i soffan, lyfta bort Tilly som ligger och sover över mina ben och städa det där förbaskade stallet.

Plan.


Sista rycket

In med hästarna, gå ut och gå med isbjörnen en sista sväng sen ska jag sova. Minst i 10 år. Borde vara brottsligt att vara så här trött.

Morgondagens plan är att städa stallet. Kanske är därför jag är så trött. Vet vad jag ger mig in på.
Tävlingsgrejerna ska tvättas.
Hästen bör kanske tvättas.
Jag bör duscha.
Isbjörnen också som intagit en gråaktikg ton.

Sen är det fortfarande ett stort problem vars jag ska rymma grejerna från min lägenhet.

ALL NIGHT LONG

Jag gör ett litet undantag, skriver om min kväll. Kan iof slänga in att jag körde Marre i strålande sol längst en skogsväg idag. MYS.

Ikväll hamnade jag hos Marie. Jordgubbar och vin på balkongen. Vem kan mostå det? Sen kom vi på att vi ska ju självklart gå ut, vi är ju unga. Iaf Marie som inte hunnit fylla år ännu.

Sagt och gjort. Väl ute insåg vi rätt snabbt att det som var ute ikväll var studenter. Stort grattis till er, självklart. Och jag lovar ni kommer ångra att ni inte tog tillvara på gymnasietiden bättre när sommarlovet är slut.(och förjävliga när ni vaknar upp imorgon och inser att ni inte minns kvällen) Men vi kände oss rätt gamla på ett ställe där meddelåldern var 17 år.

Så vi hamnade hos Maries och Emmys pojkvänner. Eller snarare en kompis folkbuss. Tänk er That 70´s show. I den satt vi hela kvällen, lyssnade på rock och Johnny Cash. Snackade och drack en öl eller två. Vad mer behöver man?



Det finns idioter och så finns detta.

försöker skriva något om detta. Men finner inte ord. Vilket är ovanligt för en pratkvar som mig.


Hotet mot jorden är jag.

insåg just, eller ja tidigare idag att jag under det senaste 1 1/2 året bott i ett hus och två lägenheter. Det innebär många flytt timmar. Då kan man ju tänka sig att man lär sig, DET ÄR MER SAKER ÄN VAD MAN TROR.  Eller Ta med dig en sopsäck och kasta allt. Jag tror iaf det här med uppvärmning av jorden är rätt överdriven. Låt oss konsumera mera.

Man kan ju tänka så här, du flyttar hemifrån. Till Alsen för att studera (Eh) i 6 månader. Vad behöver du då? Typ kläder. Och eftersom du är i Alsen räcker det helt ärligt med mjukisbyxor, täckjacka och stövlar. Ev underkläder.
Kan vara trevligt att byta.

Så döm din förvåning när du ska packa ihop dina mjukisbyxor, täckjacka och stövlar i din mini och nu pratar vi mini bil och det är fullt. Du får be Benjamin ( alias jätten) klämma sig in. Jag såg inte ut från bilen förens jag lämnade av Benjamin i Umeå och äntligen kunde titta åt höger igen. 
Jag vet inte när och jag vet inte hur, men under tiden jag bodde i landet ingenstans, ursäkta Alsen, så samlade jag på mig hyllor, glas, lyktor, tavlor och en massa saker jag troligen inte använde när jag var där och som jag aldrig kommer använda.

Samma sak när jag flyttade in i min lägenhet här i Piteå. BARA DET NÖDVÄNDIGASTE SKA IN ÖVER TRÖSKEL, OCH HÖR SEN!. Bara det nödvändigaste i min etta tror jag skulle passa bättre in i en stor tvåa.

Men som jag rensade när jag flyttade till Skellefteå, för där skulle jag bo i en skrubb. Och menar hur mkt är man i sin lägenhet. Det räcker väl med en säng, en tv. Kanske en bokhylla. Några böcker. (mindre bibliotek) Ja några tavlor är ju hemtrevligt också. Köket kräver nya lampor. Mikron. Köksredskap. ( Jag kanske inte kan laga mat, men vill jag laga mat kan jag göra det i världsklass) Ni förstår. Det blev ganska mycket som kom in i skrubben.

Jag kan inte rå för det. Jag älskar inredning. Jag älskar prylar. Jag är ett hot mot jorden.


Vissa dagar ska man bara inte gå upp.

Vissa dagar ska man stanna i sängen. Dra täcket över huvudet och sova. Idag var det en sådan dag. Om jag bara viste det innan jag klev upp. I en grushög. Smärta. Jäkla hund.


För att bli godkänd i kursen jag nu har läst måste vi lämna in en kursbok. Låter fint eller hur? Är enbart 3 papper som ska ha underskrifter av olika lärare, handledare på praktiken.
Den boken var jag rätt övertygad att jag hade lämnat in. Det var inte  min lärare.  Så det var bara att dra ut nya papper. Eftersom jag inte har en skrivare for jag till Reklamteam. Fick dåligt samvete att jag snodde en dator där eftersom dom hade sjukt mycket att göra, och en förvirrad (dock rätt glad) Malin rännandes var nog inte deras plan.


Sen bar det av till Skellefteå
Hitta min handledare från praktiken, få ett nytt utlåtande. Hitta alla lärare som skulle skriva under.  Så omständigt och inte alls vad jag hade planerat för min dag.

Sen ringer min pappa.

" Malin, en idé är att stänga av vattnet innan man far hemmifrån...."

Då slog det mig. Skulle ge hästarna vatten innan jag for. Snäll som jag är.  Jag kommer ihåg hur jag gick in i stallet slog på vattnet, la vattenslangen i Marres balja. Sen är det blankt.

Så vattnet har stått och runnit i 5 timmar. Så stora baljor har vi INTE kan jag intyga. Det är en mindre insjö i hagen. Stackars häst.




Hallelujah!

sprungit en timma med isbjörnen i skogen. Jag springer inte, av principsak. Ni kan ju gissa hur det såg ut. Och nu menar jag inte att jag sprang efter en fin stig. Nej nej jag sprang off-road som det så fint heter. Ett under att jag inte slog ihjäl mig en enda gång. Upp för backar, mellan tränd, över träd. Ned för backar. Just ned för backar är farligt. Märkte jag.

Sen kan ni ju gissa hur död jag är nu också. Vet inte vem som är tröttast. Isbjörnen eller Malin. Isbjörnen har iaf somnat.

Nu ska jag bege mig till skellefteå.  Hallelujah!


Nu är det färdigt.

Planen idag är att börja städa ut lägenheten i Skellefteå. Så otroligt skönt att bli iväg med den. Hur jag än gör har jag haft dåligt samvete. Dåligt samvete för hästarna när jag är i Skellefteå. Dåligt samvete när jag är hemma och inte i Skellefteå. Även om det var värre när jag hade pojkvännen i Skellefteå. Det finns nog inte en människa som körde mellan två städer så mycket som jag gjorde då. Attans att man ska ha ett samvete..     ;)

Det ska bli otroligt skönt att slippa grannar som för krig hela nätterna. Sjunger böner kl 5 på morgonen. Det var mysigt första veckan. Sen kände jag för att strypa folk. Kan vara därför jag inte varit där en dag där på tre månader.


Men nu är det slut med dåligt samvete. Iaf när det kommer till lägenheten från helvetet.

Malin ute på vägarna. KATASTROF

Skulle man kunna säga.

Idag skulle min älskade mormor till Sunderbyns sjukhus för en undersökning.

Halv tolv skulle vi fara. 1,5 timma att köra 7 mil kändes rimligt. Det skulle ju finnas tid över.

Så ringer hon. Mormor.

"Malin, jag har tänkt...du är ju som....ja...Nä men du hittar ju ingenstans. Så tycker vi far tidigare. För du kommer ju hur som helst köra fel. " (VA?! )

Fast ja sant.

Men TJI fick hon. Körde rätt på första försöket. Trots att vi satt och pratade.

Jag är så stolt över mig själv.

Sen på hemvägen passade jag på att åka förbi PEAB-travet. ( som har natt/kvälls V75 nästa helg för er som missat detta.) Köpte en ny förbygel och selpåse. Nu blir det att leva på vatten och bröd resten av året. Varför måste saker och ting gå sönder, kan man ju fråga sig.

Ska fara förbi Jesper och be han trolla lite och skriva " Stall Pitholm" på selpåsen. Han är snäll den där Jesper måste jag säga.





Kunde inte sagt det bättre själv.

Detta står på Herr Nilssons hemsida

Maardam

Gjorde ett bra lopp senast.

Lite otur i spårlottningen. Men men klaff på vägen så kan det bli en bra placering.

Tränare: Malin Vestlund

7


Kunde inte sagt det bättre själv. Dock ett jäkla spår. Inte bra.

Inte min dag. Typ. Men oj vad gott kaffe.

Vissa dagar är värre än andra dagar. Denna dag var en sådan dag. Kan bero på en vecka med lite sömn. Hjärnan vill inte alls tänka.

Skulle köra en sista gång till Skellefteå. Hämta lite saker från lägenheten, lämna in kursboken. Man vill ju gärna ha godkänt på kursen.

Hittade inte nycklarna. Hittade inte kursboken.

Kanske inte så ovanligt. Jag kan ju vara så virrig ibland att hälften vore nog. Med det i åtanke skulle jag ha kunna lagt dessa saker exakt vars som helst.

Började söka igenom huset. Fortsatte in i stallet. (Allt jag äger och har hamnar så småningom i stallet) Ingen lycka. Gick igenom hästbussen. Inte där heller. Sökte genom bilen. INGENSTANS kunde jag finna det jag sökte. Letade.


Tilly hade iaf roligt när hon försökte hänga med en allt mer upprörd matte.


Till slut gav jag upp, tänkte får väl bryta mig in i lägenheten. Och sluta skolan. JAG ORKAR INTE!

Satte mig i bilen och istället för att fara till Skellefteå styrde jag kosan till mormor. Älskade mormor, stället på jorden där man bara kan sitta och prata och dricka kaffe i evigheter i alldeles för små koppar.

Berättade om min dag. Berättade att jag tänkte ge upp livet. Kanske lite väl drastiskt men jag är ju lite av en teaterapa.

Så far vi och handlar. Mormor sätter sig i framsätet.
Tittar på mig.

Sträcker fram handen.

Tar tag i något på instrumentbrädan.

Mormor: Malin det du har varit galen för hela dagen kan det möjligen vara dessa?

Så kastar hon nycklarna till mig.

Dom har legat i bilen hela tiden. Mitt framför mig. Jag har inte sett dom. Jag tror jag är utbränd.

För att trösta mig själv har jag tröstshoppat. Shopping när den är som bäst. Och helt och hållet livsfarlig och onödig. Men det bryr jag mig inte om.

 

 


Kört.

Hon fick gå fort idag min kära häst. 6 heat. 1.22 som snabbast. Ska det vara så ska det vara.  Och varför förstöra ett vinnande koncept menar jag. Nu blir det bara lugnt lunkande till starten på måndag. Be till gud eller vem som ny lyssnar att det ska gå bra, för jag har siktet inställt på ett annat lopp om en månad.

Spår 8. Attans.


Kom med.

Det blev start i Skellefteå nästa vecka. Spår 8, volt. Oturen med spårlottningen förföljer mig. Herr Nilsson kör. Ordningen återställd.

Startlistan är här. (lopp 6)

Jag återkommer med min djupgående analys av loppet efter att jag kört dagens intervaller.

Nu är armarna nästan återställda. Så kanske ska gå bra att köra fort nu.

För fort ska det gå. Det ska bara vara ett dammoln bakom mig.

im moving on

Nu  väntar jag på att anmlningslistan för skellefteåtravet ska bli klart. Hatar att vänta inte min starka sida heller.  Men vi bör väl komma med, har ju en etta i raden.

Analysera mera.

Ju mer man vet, ju mer inser man hur lite man vet.


Vidare funderar jag om folk älskar att spela spel. 

sen funderar jag varför allt bra på tvn börjar visas under natten.

Ska inte folk sova då?

Eller kanske bara är jag som börjar bli gammal.

Detta och lite till ska jag analysera nu när jag söker mig mot sängen. Eller ja kanske ska se lite sex and the city först. Eller Scrubs. Kanske även How I meet your mother.

Kanske vakar. Man kommer ju på så underbara smarta lösningar när man är trött.


Kvällen vid havet.

Jag och isbjörnen/bulldoggen for till vattnet för lite bus. Väl där hittade hon en lekkompis. Det var första gången hon vara och busa vid vattnet. Om man bortser från det lilla missödet när hon var några månader gammal, vi var vid vattnet hos mormor, frid och fröjd. Tills Tilly ser att vågorna är ju jätte spännande. Hon rusar ut, får en våg över sig, jag tror hon drunknar. (Hundar simma? NÄHÄ?) Kutar ut i vattnet för att få tag på min älskling. Men det hinner jag ju inte, hon vände i luften. Har aldrig sett en hund springa så fort i hela mitt liv. Till på köpet blev jag super sjuk. Har aldrig varit så sjuk som jag var då. Jag lyckades även smitta ner hela boendet där jag jobbade. HAHA epidemi .



 

 

 

 



FÄRDIG!

FÄRDIGA! Så skönt. Jag har blåsor under fötterna, i händerna. Jag vill inte se en tallplanta igen. Gud nåde alla älgar som försöker äta upp dom säger jag bara.

Fast att plantera skog är bra terapi. Man hinner tänka, och om jag tänker mycket i vanliga fall, så är det inget mot vad jag har gjort i helgen. Oj vad jag har tänkt.
Varit arg, det är hur bra som helst man kan slå ner plateringsröret i jorden kasta ner en planta. Känns så mycket bättre på en gång. Ja om man inte träffar en sten såklart när man slår ner röret med all kraft man äger och har.

Enda problemet för tillfället är väl vem som ska orka dra av och sko om Marre. Inte jag iaf.

Sista rycket.

Inte ens ett tåg kunde få upp mig i morse. Sängen var alldeles för skön. Vaknade nyss av att hingsten stod ut och skrek. Han saknade sina kompisar som går på betet. Tur man har snälla föräldrar som släpper ut dom.

Ny är det sista rycket uppe i Ingenstans. Knapra lite alvedon och glöm att du har ont i ryggen.

Gurgla lite med salt vatten, dricka honungsvatten. Så man klarar av att prata och sjunga. Jag ska inte ha en björn nära mig.

Fast Arvid sa att det där med att prata och sjunga var inte så stort problem för mig. VA? ;)

Jag känner så här: KOPPLA ERA JÄ*LA HUNDAR!

Idag kom jag och körde med min ädla springare. Tanken var intervaller, men eftersom mina armar har sagt upp sig tog vi bara en lugn tur i skogen. Samma skog jag varit i de senaste 15 åren, men kom iaf vilse. Men det är en annan historia. Det jag ska berätta om är så irriterande. Eller jävligt. Jag vet inte.

När jag kommer och kör i lugnan ro, hör jag hur en kvinnoröst förtvivlat skriker " STAAAAAAAAAAANNA!!!!!!!!"

Jag vänder mig om, för ja så vitt jag vet är det bara jag där. Pulsen slår lite extra fort, tror det har hänt något allvarligt. Typ ett hjärtstopp. (arbetsskadad)

När jag vänder mig om, ser jag hur tre gigantiska hundar kommer över krönet, med siktet inställt på mig och min häst.

Panik. Min första tanke var att mana på Marre och springa iväg i elitloppstempo. Men sen kom jag på att det kanske bara skulle få hundarna att jaga mig. Så saktade av till skritt. Medan jag hörde en ägare skrika "stanna stanna STAAANNAAAAA!" hennes försök att springa ikapp hundarna fungerade inte. Konstigt.

Hundarna kommer ikapp oss, en skäller. En morrar. Marre vet inte vad hon ska göra, stegrar sig, kastar sig fram och tillbaka. Men rör sig inte frammåt. Det är som att hon tänker att dom anfaller om vi rör oss. Jag letar något jag kan slå med, en kvist en sten. Vad som helst men det enda som finns är sand. Känns inte så hårt att komma med.

Två hundar ställer sig på sidan om oss, en morrar och visar tänderna. Vänder mig om igen för att försöka få kontakt med ägaren. Varför vet jag inte, hon har ju iaf ingen kontroll över sina djur. Ser hur den tredje hunden som tydligen inte är lika snabb som sina kamrater kommer flygande mot oss, redo att hoppa mot mig.

Ungefär här tappar jag kontrollen. Blir livrädd. Ser framför mig hur hunden sätter tänderna i min hals. Släpper taget om tömmarna. Eller öglorna på tömmarna. Drar armarna runt huvudet och skriker.

Marre stegrar sig en gång till, sen tycker hon det är dags för elitloppsfart. Jag gör inga försök att ens stoppa hennes framfart. Pulsen slår så snabbt och hela jag skakar.

Som tur är så gick allt bra, förutom att jag ska börja köra med spö. Och den är inte till för Marre.


Jag vet inte, har man inte kontroll på sina djur ska man ha dom kopplade. Har man kontroll på sina djur ska man ha dom kopplade.

Jaga björn kontakta mig.

Jag kommer gående för att fika mitt ute i skogen Ingenstans. Morbror sitter redan och dricker kaffe tillsammans med kusinen och Johan.

Jag: VET NI!!! Jag hörde en fågel som visslade, coolt så säg"

Tar en kopp kaffe sätter mig på en stubbe.

Morbror: Haha Malin du vet väl att BJÖRNAR visslar? Dom har sett många björnar här uppe.

Jag: HAHA jätte roligt, du vet jag är LIVRÄDD för att stöta på en björn jag skulle falla ner och dö på fläcken.

Så där gick jag hela dagen, trodde alla skämtade med mig. Men så fick jag av en säker källa ( man måste ju göra efterforskningar) höra att så icke var fallet. Björnar visslar.

Idag förstod jag att det var en björn jag hörde igår. För då såg vi färska björnspår och färsk björnspillning.

Så ska ni jaga björn är det i våran skog ni ska vara.


Handfasta råd vid påstötande av en Björn.




1: Titta honom i ögonen. Säg Hej BJÖRN. Så han noterar er. Stirra inte. Det innebär en maktkamp. En kamp du troligen kommer förlora.


2: Ta av dig något som luktar just som du gör, detta kommer göra Björn(en) mer nyfiken på det än dig.

3. Vänd dig sakta om och gå.





Jag å andra sidan skulle göra följande.

Stanna. Stirra. Skrika.

Konstanterande

Kan bara konstatera att platera skog är bra träning.

Kan även konstatera att min plan på att ha klänning ikväll går i stöpet, mina ben har antagit en blå-lila nyans efter alla kvistar och stenar som har varit ivägen.

..................

orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorJAGinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteor?arorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte
orkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinteorkarorkarinte

Ledig 20 min, vad gör jag då?

Ska sitta stilla i 20 min, lyssna på musik och dricka kaffe. Sen är det full fart som gäller. Med en hjärna som inte ens går på halvfart. Halvfart hade varit högfart för fröken här.


Måste försöka få fast hästarna från betet. Från att inte alls gilla att gå där till att vägra gå någon annan stans. Tvära kast. Slurken tacklar mig ut från stallet, siktet är inställt på hagen med gräs. Försök stoppa ett lokomotiv.

Men vad ska jag göra med mina 20 min?

Leta hingst till Marre. Man kan väl få drömma lite?





Årets första bad avklarat

Årets första bad avklarat. Ett ofrivilligt sådant. Mitt ute i skogen. Utan extra kläder.

Det var inte varmt.

Gick där och tänkte, oj vad kul om nån skulle ramla i vattnet.

Vips halkade jag på en sten.

Och nej det var inte roligt.

Skogsplantering.

Vinter kläderna var det bara att rota fram idag när jag skulle ut och köra. Sommar? Inte här iaf.

Idag ska jag plantera skog. Med motivationen: Det blir din skog så småningom.

Kanon om 60 år kan jag avverka, leva gott på pengarna.

Ska bli en pigg 80 åring.

Som tur är blåser det ute, slipper myggen. Som fullkomligt ÄLSKAR mig. Vilket dom inte brukar göra. Men i år då anfaller dom.

Säker spik var det.

Har inte så mycket att göra, eller ja har massor att städa. Och tvätta. Hatar att vara vuxen. Tur man älskar att skriva också.

Okänd man: Bra lopp din häst gjorde, tjejen!

Jag: ( eh måste erkänna lyser upp som en sol) Ja det gjorde hon absolut. (Tänkte redovisa loppet i detalj för herrn, men insåg att han dels måste ha sett loppet, och sen är det nog bara jag som tycker det var årets lopp.)

Okänd man: Ja och jag spelade henne! Spikade. Vann 6000 kr.

Va fan, han fick mer pengar på Marres seger än vad jag fick.


Men grattis till dig!




( kanske bör tillägga att jag INTE spelade på Marre, jag vet att jag inte får. Sen betyder det otur men det är en annan femma)


Musik

Jag vet detta har inget med hästar att göra.  Men lyssna.


"But sometimes, I need somebody who can make me feel alright,
and shades me from the streetlights
I'm breaking up, I need someone who needs somebody now"

Älskar refrängen.

Och älskar att jag vet hur man lägger upp videos på min blogg. :D

Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!

Idag när jag satt i Skellefteå och skrev sista tentan för den här terminen, redan gått ett år. Helt sjukt. Snart ska jag vara färdig sjuksköterska. Huva.

Ja det var inte det jag skulle berätta, trots att jag fick lite panik när jag skrev meningen. Så det jag skulle berätta var, när jag satt där och skrev och tittade ut genom fönstret såg regnet ösa ner var jag ganska glad att jag inte skulle på V65 i Skellefteå, skönt att slippa stå ute och frysa och bli blöt.

Skönt att slippa ta hand om en häst som har lera från topp till hov. Skönt att slippa rengöra selen, vagnen. Mig själv. Brukar allt som oftast bli skitigast.

Så där satt jag och log lite för mig själv. Tills jag insåg.

Kanske slipper travet i Skellefteå. Kanske slipper leran där. Men måste lika fullt ut och köra häst hemma.

Det finns inga dåliga väder vad det va?

Bilder i överflöd. Utan någon anledning.

Har inte så mkt att skriva. Men har dock börjat förstå mig på min mobil så nu har jag fått över massor med bilder till datorn. Titta och njut.


Look a like?



Golvmopp?                                        Tilly? 









Pax att INTE borsta.




Älskade mormor.







Älskar den här bilden, frihet. Jag och min häst lunkar. Kan det bli bättre?







Tillys nya favoritplats på jorden. Får köra runt bilen tills den blir kall (tack och lov för AC)
Sen ställa den i skuggan. Kallt och skönt. Hm kanske ska prova att sova där själv?



Sandra i klänning, ingen må förstå men detta är stort.


gräset är inte grönare på andra sidan.

Normala hästar, dvs hästar som inte står på min gård, brukar älska att gå på grönbete.  Men då äger jag ju tydligen inte normala hästar.
Släppte både The star och Slurken på betet idag. En timma kan Marre gott gå, det är hon värd tänkte jag.

Marre tänkte. VARS ÄR JAG?!? LÄMNA MIG INTE HÄR. Sen stod både hon och Slurken vid grinden tills jag gav upp och tog tillbaka dom till hagen där dom nöjt fortsatte äta torrt hö, och slurken norpade alla grässtrån han såg utanför stolparna.


Nu vet jag inte vad som hände

Körde intervaller med Marre. Första tre gick frid och fröjd. Hon var som vanligt, lätt att hålla tempo med. Trots sina försök att vända på en fem-öring. Det har jag blivit van vid nu så åker nästan inte av.

Så kom det en till häst ut på banan och ville köra med oss. Självklart sa jag. Marre brukar inte bli tokig.
Tills idag.
Låg först, brukar vara lättare eftersom hon blir lätt het om jag ligger i rygg, hon ska bara förbi. Om hon så måste klättra upp i vagnen och över kusk och häst.

Kände redan när vi vände upp att det här kommer inte gå. Hon spann loss på gruset. Tvär vände och sen sprang hon som hon aldrig sprungit förr.  Jag tog spjärn mot vagnen och höll allt jag kunde. Låg ner och bad till högre makter.

Tillslut inåg jag ju att det här inte går, så lät henne springa. Hon stannar väl när hon stannar. Förhoppningsvis där rakbanan slutar. Och stannar inte hon lär ju lastbilarna som står där stanna oss.

När hon lugnat ner sig och jag tittade på klockan kan jag säga att vi hade kunnat vara med och vinna Elitloppet. Iaf i 800 m. ;)

Sen fick hon vara arg och ligga i rygg resterande tre heat. Då gick det nordistempo. 1.30. Mkt bättre.

Nu tar vi det lungt.




Men nu får det vara slut på resor och glamor.

Tävlingar och ståhej.

Nu återgår vi till vardagslunket jag och min häst. (ponnyn som gick nytt rekord)

DÖSKALLAR MALIN VAD TÄNKTE DU MED?!

Fick vinnartavlan idag. Eller fick och fick. Den var dyr.

Mamma konstaterade följande, Marre vann. Puh tur. Och jag hade en tröja med döskallar på.

Mamma: Malin VAD TÄNKTE DU MED HÄR?! Döskallar? På vinnar kortet?!"

Ja förlåt, för det var vad jag tänkte på när jag klädde på mig för att fara på trav, hon kan kanske vinna, och en fotograf kanske hoppar ut framför mig när jag är tokig av lycka. Måste ha fina kläder på mig. Men nästa gång tar jag spetsklänningen och finskorna. Utan klack då.









Vi är det vinnande teamet.

Helgen som var elit

Helt otroligt men jag har trots allt hunnit plugga till kommande tenta. Kan konstatera att liggsår eller trycksår har jag inte varit i farozonen för i helgen. Det var inte många min man satt ner. Möjligen flyget hem.

Elitloppsaktionen, såg en häst som jag hade kunnat bjuda på, den hästen gick för över miljonen. Har jag öga för detta eller har jag öga för detta?  ;) (Sen såg jag ju rätt många jag skulle kunna köpa enbart för namnet, Vitnos tex, hur sött var inte det?)





Elitloppsfesten på lördagen var en rolig historia, aldrig sett så många travintresserade på samma uteställe en enda gång. Hade en km höga klackar. Dog lite när jag gick med dem. Har dyrt och heligt lovat att aldrig mer gå i klack. Det löftet kommer jag troligen aldrig hålla, har för fina skor i min garderob. Men fötterna ömmar ännu, men vad tusan vad gör man inte för att vara snygg?

 

Det är sommar, varmt, Noppan tycker dunjacka är passande att ha då. Stockholmare.... ;)

 

 

 

 


Själva Elitloppet avnjöts uppe på E-läktaren tillsammans med två trevliga Ö-viksbor, Frida och Carro. Men måste säga som van Elitloppsspanare, för van blir man efter TVÅ elitlopp ;) var det inte samma tryck i år som förra året. Men man kan väl inte få allt antar jag, det kändes som att loppet var mer som en bra guldfinal. Som vanligt körde amerikanarna bort sig, tråkigt hade varit kul att se Lucky Jim i finalen. Men bäst var dock montén, nytt världsrekord. Där gick det undan kan jag säga. Ett två tre så var han halv varvet före alla andra.

 

Skönare skor, check. Sol, check.

 

 

Sen var det ju väldigt kul att segern gick till Sverige ( det är ju alltid kul) och Iceland, han var ju inte dålig. Lyckades med det pappa aldrig gjorde. Fast iof han vann ju  Hambletonian. Kanske slår lite högre.


Borta bra men hemma bäst, isbjörnen ser numera ut som en bulldog, och The star springer mot mig i hagen. Inte en helg kan man lämna dom utan att stället blir upp och ner. ;)


RSS 2.0