Idag är livet internet. Och spotify. Instagram. Och Smartatelefoner. (smarta jag synar men ändock)
Jag menar, när jag var liten. Då fanns inte mobiltelefoner. Alla hade en hemtelefon. Man fick allt vackert lov att ringa hem till folk. Och hoppas att vederbördande faktiskt var hemma.
Eller ja nu ljög jag. Visst fanns det mobiltelefoner. Särskilt smarta var det dock inte.
(minns hur coolt det var att ringa hem till mamma från BILEN!!)
Men storleksmässigt så håller dom ju måttet med dagens smartatelefoner.
Och eftrsom vi inte hade smartatelefoner så fick man allt vackert slå upp telefonnummer i så kallade telefonkataloger.
Och påtal om smartatelefoner. Med kamera.
Det fanns inte heller.
Här gick det inte att ta 78652753736 kort på maten och sen radera 2345424 st som inte blev bra. Sudda och ändra färger på kortet. Här hade man 36 bilder som man allt vackert fick lämna in på framkallning. Vänta. Och få tillbaka 30 bilder som var suddiga, 2 som inte visade motivet och hade man tur 4 st som gick att använda.
Internet fanns knappt. Eller jo. Men det var med ett modem. Som lät när man kopplade upp sig. (Då gick det förövrigt inte att ringa hem till en)
Så satt jag på bussen och funderade "Vad heter huvudstaden i Budapest" gick inte det att bara ta fram sin smartatelefon och slå på WiFi och googla.
Nej jag fick allt vackert vänta med min fråga tills jag kom hem och slå på den stora datorn som inte gick att bära med sig. Vänta tills internet hade kopplat upp.
Svära lite för att internet inte kopplade upp. (nej jag menar jag svor inte på den tiden) Svära lite till när internetuppkopplingen bröts.
För att sen inse att Budapest faktiskt är huvudstaden i Ungern. Och inte ett land.
Jag är ju i den där åldern när alla mina vänner får barn.
Själv är jag i den åldern när jag funderar vad mina eventuella barn ska heta. (Ni vet när jag har adopetrat eller vad nu nunnor kan göra för att få barn. ) (Hilja leder tillsammans med Charlie.)
Ni som funderade.
Men iaf.
Det jag funderae på är.
Säger man Grattis?
Grattis till barnet! Låter inte det konstigt?
Grattis till ungen!
Grattis till flickan! (alla mina vänner får flickor. Senast i raden att födas är Amanda. 1 dag gammal) (herregud en dag. Så ung. Så oförstörd)
Grattis!!! Hörde ni fått barn!
Grattis till Amanda! (låter som man köpt någon. Eller någon)
Jag vet inte. Grattis. Det låter som. SUPRISE! Det kom ett barn.
Tuffa beslut. Tror eventuellt jag kommer bli lynchad. Minst. Minns ni när man var liten. Och livet gick ut på att cykla. ( ja jag cyklade på den tiden, men cykeln var en häst och stenar var hinder. Sen växte jag upp och fick egna hästar och vem behöver en cykel då?)
Min älskade Klasse ska stå i en liten box i två veckor. Inte röra sig.
Han är duktigt. Det är han.
Inte rivit ut boxen än.
Idag fick han skritta i gången. För första gången.
Tre meter sen tillbaka till boxen.
Men han tar det med ro.
Bara han blir kliad
Man vet att man är trött när man står och pratar med norrmän. Som pratar norska. Men du svarar på engelska.
Eller. När man vill SLÅ SÖNDER DATORHELVETET SOM BARA INTE KAN FUNGERA!! (men sen kommer man på att det är landstinget man jobbar på och dom är ju fattiga) Men man slår iaf en extra gång på skärmen. (för det vet ju alla. Det fungerar)
Och mitt i allt det här lutar sig en kollega fram och säger. "Malin, du kanske ska slå på datorn."
Jag sprang 20 timmar i fredags. Jag hade svullna knän på lördagen. Jag är för ung för att ha svullna knän efter jobbet. Faktiskt.
Jag trodde aldrig jag skulle öppna min kyl och tänka oj vad lyxigt det hade varit med en hel kyl.
För i den jag har får jag inte in en mm av en smula.
Jag laga mat?! Tydligen.
Jag trodde heller aldrig att jag skulle gå omkring i lägenheten och nynna. (jo nynna trodde jag nog ändå jag skulle göra) och noppa bland mina blommor. Nypa av vissna blad och vattna de med vatten innan de ser döda ut.
Det här med att gå in i något som man vet aldrig kommer sluta med att man blir vald. Men man tänker, eftersom jag redan vet det. Så kommer den dagen inte bli så svårt.
Visst vill man skratta åt dom människorna som tänker så.
Kanske slå dom i huvudet med en stekpanna och säga " Trodde du det, på rikigt. Att det skulle bli lätt? Att du skulle sluta känna?"
Denna hund har mer leksaker än vad jag hade när jag var barn. Nu försöker jag inte jämföra min hund med barn. Jag vill bara ge er en bild av leksakshysterin kring denna hund.
Min isbjörn till hund och tillika Tilly är en bortskämd krabat. Jag vet det. Inget jag försöker dölja.
Hon har allt. Och lite till.
Som hon såklar aldrig ens tittar på.
För tillfället är det detta blåa snöre som är det roligaste på jorden. Hon drar och springer och morrar åt det.
Förstår ni vad pengar jag skulle parat om jag vetat detta från början?
Förvisso. Jag betaldade höbalen som detta snöre höll ihop. Så ska jag vara ärlig är det nog en dyrleksak. Sisådä 500 kronors snöre.
Men jag tror åandra sidan inte att hon är kräsen, hon skulle nog nöja sig med ett simplare snöre. Det tror jag.
Eller en tanborste.
Kanske en pet-flaska.
Eller! den där korgen där alla hennes riktiga leksaker ligger i. Den är rolig den.
Man kan säga hon stal mitt hjärta för fyra år sedan. Denna krabat. Som får mig att må så bra.
Med tanke på det här, är det ju synd att jag har blivit nunna.
Eller kanske tur.
Hatar när hjärta och hjärna inte pratar samma språk.
Vattuman:Sommarens sista veckor blir odelar romatiska så avslutningen på denna sommaren blir fantastisk. (Ohhh) Detta ovavsett om du är singel eller har en partner.
Tiden fram till den 16/8 blir betydligt mer kluven. (jäkligt lång tid att vara kluvet på...men å andra sidan har ju ett datum på när det vänder.) Mest handlar det om att ditt förnuft vill en sak men hjärtat vill ett annat. (som sagt var HATAR.) Det kan betyda att du förälskar dig i någon som du egentligen tycker är olämplig eller att du vill göra något i ditt förhllande som du samtidigt tycker är opraktiskt eller som du och din partner har kommit överensn om att låta bli att göra. (det kommer inte hända) Du måste själv välja mellan förnuft och känsla. (måste man inte alltid det?)
Bästa dagarna för en flirt 29/6 23/7 23/8 (bra med datum) (förövrigt jobbar jag dessa dagar...så inte vet jag. Och ta inte illa upp. Ni är trevliga och så. Men är inte så sugen att flirta med någon på sjukhuset. Faktiskt.)
Du träffar den rätte 20/8 ute i naturen. (inte bara datum även plats!!!!)
Ni känner kanske igen er. Ni somnade på soffan. Helt övertygade om att ni ställt klockan för väckning och vidare färd mot jobbet. (Det hade ni. Bara en timme försent. )
Ni vaknar. Inte med ett ryck. Men med den där känslan att klockan borde ringa snart.
Kanske ni sträcker på er.
Tar fram mobilen. 20.15. Lugnt. Tänker ni. Och vänder på er.
20.15. Tänker ni igen. Och rusar upp. (Ev slår ni tån i bordet men bara eventuellt. )
På med kläder. (Hoppas dom är rätavända och inte aviga. Men det hinner ni inte kontrollera. )
Säg att jag skulle ge bensylpenicillin på sjukhuset.
För er få själar som inte jobbar på sjukhuset ska jag nu berätta hur det går till. Typ. Det är trots allt 124 år sedan jag gick sjuksköterska. Minnet flagnar. För er tappra själar som jobbar med mig kan ju sluta läsa och hoppa till slutet.
Iaf.
Jag tar på mig ett par handskar. Öppnar en förpackning med bensylPc. Och blandar ut det med natriumklorid i en spruta eller dropp. (låt oss säga 1 g med typ 10 ml natriumklorid. (Nu är ju inte jag fass, och har inget som helst minne av hur blandningen är. )
Ger detta till en patient. (helst) har då både handskar och förkläde på mig. Typ. Förhoppningsvis.
Iaf efter detta är gett ska nålar och burkar och handskar och förpackningar in i en speciell behållar märkt farligt avfall.
Just för att det är farligt. Resistent och sånt annat som inte är så trevligt att bli.
Man ska skydda sig. (låt mig nu inflika att det bör man alltid göra)
Hur som haver (barnen kär)
Låt oss gå över till hur jag gav min häst detta.
Drog upp 40 ml bensylpenicillin. Utan handskar. (VE OCH FASA drar efter andan) (jag hade blivit utkastad från sjuksköterskeutbildningen annan jag hade hunnit blinka)
(men jag var iaf duktig och orenade inte sprutan eller nålen. Svårt med tanke på att jag stod i ett stall. Det är ju inte precis sterilt.
Går ut i hagen, sticker min stackars häst i halsen. Intramuskulärt. Ser till att det inte kommer blod. För enligt veterinären är jag då inne i ett blodkärl. (Ja jag gapade och sa NÄHÄ är jag?!)
10 g bensylpc intramuskulärt och varenda sjuksköterskegen i mig tyckte det var ofantligt mycket.
Står där och sprutar. (är uppmärksam om hästen blir tokig. För det kan dom tydligen bli. Då ska jag lugnt och stilla lämna hästen och observera den från utsidan av boxen.)
pånågot vänster eller höger så blir trycket för högt och nålen för liten och vips har jag 10 g bensylPc över hela mitt ansikte överkropp och mina skor.
Väldigt lite är inne i hästen.
Det droppar från mina händer som inte har handskar på sig.
Rinner över läppen.
och jag kan nästan svära att Abbe står och skrattar åt mig.
Sjukhustmått mätta är jag otrologt resistent numera.
Trodde inte det var en sån dag när man var tvungen att be en veterinär sy fem stygn på ens häst som skrapat upp två ben. Men det var det tydligen.
Jag trodde inte heller det här skulle vara dagen då Anders Lindqvist svänger in på gården. (tillsammans med Rickard. Och Rickard du var trevlig du också. men du är ingen Anders) och jag hälsar på honom med nedblodade armar.
Bra första intryck där. Han kommer med garanti minnas det.
(Nu bara så ni inte kastar er över telefonen för att ringa mig, det var inte mitt blod. Det var hästens blod. Efter att jag hållt benet. Man kan säga jag går in med hela kroppen i det jag gör. Inte bara själen.)
Sen satte sig vi oss på altan, jag bjöd på kaffe och kubbar. Man är väl en bra värdina så säg. Inte lika bra gäster. Dom fikade inte. Tydligen. Aldrig hört så galet.
Men Anders han höll krampaktigt i sin Ipad. Sen googlade han mig. För att veta vad jag hade för hästar. Vem jag var. (undrar om han fick upp bloggen?)
Vilket var intressant.
Såklart.
För att faktiskt fråga mig vad jag hade för hästar. Det var allt för avancerat.
Jag tror aldrig jag träffat en äldre herre (i sina bästa år) (såklart) som varit så inne i sin Ipad. Ingen yngre heller om jag ska vara ärlig.
Sen hamnade jag på twitter av herr Rickard. Varför jag i hela friden inte sitter på stolen som en normalmänniska vet jag inte. Kanske troligen för att jag inte är normal.
Städar i stallet. Hittar det här. Precis vad jag behöver. Ibland när inget riktigt går som det ska, är det bra att komma ihåg när det faktiskt gick bra.
Och att det är värt att kämpa vidare. Fet går.
På tal om. ( fast egentligen inte) vinflaskan jag hällde över saften i.
Nej kanske inte den smartaste förvaringen.
Kan bli jobbigt att förklara för föräldrar varför jag erbjuder deras barn rött vin.
När jag började koka saft idag skulle det bli ca 2 liter rabarbersaft.
När det var klart rymdes det i en 75 cl vinare.
Resterande var över mig. Och mitt nystädade kök.
(nu suckar alla mina kära akutenvänner. Kanske ambulansvänner.)
(men jag kan ju trösta er med att jag inte är nog sjuk för att ringa ambulansen eller besöka akuten. (så sjuk blir jag aldrig. Skulle jag tro)
(och skulle jag någon gång hamna på akuten eller i en ambulans. Kontakta Linda. Hon är en lista. Den kommer behövas.) (Så Linda. Stanna i Sverige, Piteå, Durrnäset.)
Men för att återgå till början av mitt inlägg innan jag totalt flippade ut på parenteser.
Jag har googlat.
Och jag vet, man ska inte googla sina sjukdomar.
För då blir man per aoutomatik döende.
Inte konstigt att man söker akuten. Skulle jag vilja påstå.
Jag vet att det börjar bli uttjatat det här med mitt öra.
Men det här locket jag har haft sen förra måndagen DRIVER mig till VANSINNE.
upphöjt till 23.
Jag har provat allt jag bara kommer på. Tryckutjämna fungerar sisådär när det är bihålerna som spökar.
Vilket också utesluter en vaxpropp. (har dock inte hindrat mig från att prova revaxör. )
Jag minns när jag var liten. (mindre, yngre) och vi flög till Turkiet och det slog lock för öronen på min bror. Han fick sitta i flygplanet med plastmuggar som hade varmt papper i botten.
Det fungerade.
Men osäker om det kräver att jag flyger för att det ska fungera.
Och jag vill ju inte sitta här med plastmugar över öronen om det inte skulle fungera.
Lite självrespekt har man ju ändå.
Och jag har inte tänkt sätta mig i ett flygplan. Ja jag älskar att flyga. Men resan hem förra måndagen var ett HELVETE av smärta.
Så när jag provat allt jag kommer på (ja förutom att flyga då) så googlade jag.
Och troligen är jag döende.
Och troligen kommer jag aldrig någonsin höra igen.
Men det finns otroligt lite husmorstips på detta.
Hittar ett.
Och det är att droppa bröstmjölk i örat.
Bröstmjök botar förövrigt allt.
Men hur inte trevligt lät det?
Nej det enda som går att göra är tydligen vänta ut den här förbannade förkylningen.
Finns vissa saker jag inte bloggar om. Eller visar upp på ansiksboken.
Tex mitt sovrum. (Kärleken. Dock min brist på just kärleken och olyckligt kärdelen kan jag bjuda på. )
Men åter till mitt sovrum.
Det här är enda gången ni kommer se mig från min säng.
Men en del av att jag klarar av att älska livet är denna isbjörn.
Hon som kryper nära och somnar.
Galoppören Mojje är tippad etta. Så jag vet inte hur full tipparen i travprogrammet var när han tippade. Eller så trodde han kanske det var galopp som skulle avgöras på travbanan i Boden.
Spännande dag imorgon.
Klaxon Klasse Lasse ska göra debut på banan.
Med mig som tränare.
Kan iaf inte gå sämre än vad det gjorde för Kolgjini. Jag kan nästan lova att jag inte kommer få startförbud, och vetintyg och kval på honom.
Klasse Lasse och jag i vinter, många promenader har det blivit. Allt för att hela.
Har aldrig bestämt mig, om jag gillar den. Eller tyckte den var sjukt konstig. Troligen det sistnämnda. Fast den var intressant. Ja ni hör det här kan fortsätta länge.
4. Melancholia
Jorden går under. Fast på ett fint sätt. Under vissa delar av filmen önskade jag att den hade gått under. På riktigt. Så jag hade sluppit elendet.
3. Kommissarien och havet.
Nämen hej jag har en idé! Låt oss spela in en svenskfilm med svenska skådisar. Sen slänger vi in några danska skådisar. Men för att det inte ska vara så förvirrat så dubbar vi det hela till svenska. Även de svenska.
Dumt Dumt. DUMT.
2. Apan.
Tror någon dör. Kanske. Eller ska dö. Eller blir dödad. Eller jag vet inte. Jag vet att den var dålig. Eller så var jag som inta fattade något. (självklart inte. jag är aldrig trög.)
Och på en rätt oslagbar 1a plats.
1. Splice.
Att man ens för pengar för att göra den här filmen. Att jag ens la pengar på att se den här filmen. Jag skäms.
