Min häst är som sagt var rädd för en sak. Det stavas S-N-Ö.

Snö är livsfarligt och troligen dödlig.

I natt har det snöat 3 dm. Det innebär mååååånga nya snöhögar.

Det innebar en väldigt spännande promenad till hage. En tur på 15 m.

Vi tog oss fram kastandes, stegrandes, backandes.

Vilket innebar att vi var tillbaka till stalldörren igen.

Vilket innebar att vi hade nya 15 m att gå.

De är de små sakerna som förgyller vardagen.

Kan ju meddela att jag har gjort bort fyra tentor nu på två veckor. Nu är jag tillbaka. Iaf tills jag får omtenta om alla dom här tentorna. Då kan det bli fyra dagaras frånvaro igen.

För er som saknar mig menar jag.

Körde första intervallerna med Marre i torsdags. Första intervallerna på en månad.  Det var en nära döden upplevelse. Fast kul. Det gick fort kan jag säga.

Min tanke var att inte köra ihjäl henne. Marres tanke var att köra ihjäl mig.

Jag viste inte om hon skulle slå eller om hon bara breddade ovanligt mkt.

Svansen högt upp i skyn. Kvastade.

Så vi kan nog säga att, VI ÄR TILLBAKA.

Nu kändes hon fin i alla ben också.

För tillfället är jag inte ett BIG-fan av skotrar.

på en tur som tar ca 40 min hade jag två skotrar hoppandes över hästen. Eller ja nästan. Hade jag kört tre m längre fram hade idioterna hoppat över mig.

Ni kanske tänker att dom inte såg mig.

Då kan jag meddela att jag kom och körde i lungt (eh ) tempo efter VÄGEN. När Marre stannar. Och två skotrar kommer hoppandes över vägen. Och dom såg mig. Och dom såg hästen.

Eftersom jag inte kan ta vägen någon annanstans tror jag ju att dom ska inse att jag måste fortsätta rakt fram till min vändplatta.
Så jag kör de få metrarna som är kvar.

Börjar vända. Så hör jag dånet. Så kommer dom igen. Hoppandes och nu är de kanske en m ifrån mig. Marre hoppar/stegrar sig runt och sticker. Som tur är så är hon ju lätt att få fast och hon lugnade sig.

Kör vidare efter denna enda väg som finns i hela jäkla skogen.

Vad tror ni kommer farande mot mig i 100km/h?
EN SKOTER.

Jag stannar, Marre stirrar. Jag ber till Gud.

Gubben som kör slirar. Får stopp på skotern. TACK OCH LOV!

Jag tror inte jag äger skogen ( men nästan) men regeln är HÄST MED VAGN KAN ICKE VÄNDA PÅ EN VÄG DÄR VAGNEN PRECIS RYMS. JAG BACKAR HELLER INTE MED EN HÄST EN KM. NI FLYTTAR PÅ ER.

Förlåt sebastian nu länkar jag dit jag inte får länka igen. Men skulle detta hända mig skulle jag sluta. Jag skulle börja samla frimärken.

Jag kan rekommendera att springa 40 min i djupsnö i ren ilska, iklädd den ack så rörliga Wången-dressen.

Det kom en häst gående utan ryttare efter havsbadsvägen idag. Intressant, så säg.

När hästen stälde sig på sina trasiga tyglar och inte viste vad han skulle göra för att ta ett steg frammåt såg jag min chans och tog fast honom.

Men min fundering är, vad gör jag med en häst som jag aldrig har sett för?

Hann väl inte fundera allt för mycket vi stod trots allt mitt på vägen med en kö av långtradare och bilar runt omkring oss.

Efter lite lockande och släpande fick jag honom av vägen och in till vårat stall. Kunde konstatera att han hade tränat rätt bra själv. Det bara droppade svett. Men annars var han helt oskadd.

Så av med grejerna och in i en box.

Som tur var kunde vi ganska snabbt, men hjälp av en bilist som stannat få fram vars hästen var ifrån, och vi fick veta att tjejen klarat sig bra. Hon hade stått på sidan när hästen hade stegrat sig, blivit rädd för renar.

Så allt slutade bra den här gången.

Ingen ordning. Räknar matte och bakterier. Hade man inte bacillskräck så får man väl det. Och matten ska vi inte tala om. Jag gillar matte. Men det var 100 år sedan jag räknade matte sist. Kom inte ihåg hur man gör.

Men men.

Kört Marre. Det låg en klump med snö på vägen. Är det något den här hästen är rädd för är det snö.

Hon försökte vända. Går sisådär med vagn och meter höga vallar på sidan. Så då försöker vi stegra oss.
Fungerade inte heller. Så då studdsar vi förbi klumpen och sprang vidare så fort vi kunde.

Inte så bra när man är skadad och bara ska lunka.

Lunka är tydligen inte våran grej.

När jag kom hem från skolan idag skulle jag ge hästarna mat. Ovanligt jag vet.

Men Marre tycker tydligen hon har för liten hage. För hon har gnagi sönder hagen.

Dessa djur.

Nog för att man vet farorna. Men det är lika hemskt varje gång det händer.

Hoppas allt har gått bra med både häst och kusk.

När vet man att en häst gillar att träna?

Det har jag funderat på många gånger, jag menar jag hatar det ju så vad är det som sä ger att Marre eller nån anna häst gillar det?

Men idag fick jag svar.

När jag körde in vagnen och vände mig om stod den lilla stjärnan vid grinden stutsandes.

Inne i stallet kunde hon inte heller stå stilla. Tänke att nu kommer det gå fort.

men när jag lät kjedjorna falla till golvet var hon sitt lugna jag igen.

Nog för att hon tycker det är supertråkigt att bara skritta ute i skogen.

Varför skritta när man kan springa?

Och jag håller med henne.

Så efter hennes lilla uppvisning vid grinden tar jag för givet att det kliar i hennes fingrar (hovar) att få komma igång med träningen ordentligt igen.

Vår kanske. Plus grader är det iaf utanför fönstret.


Skridskobana är det iaf ute på heden.

KUL.

tur jag slipper gå för annars hade väl  minste tre ben i min kropp gått sönder.

Ibland förstår jag inte varför jag håller på med trav.
Som idag.

Ena sekunden ösregnade det.

Nästa snöade det.

Sen blåste alla träd inom en milsradie omkull.

Så kändes det iaf. För blåst idag har det gjort.

JAG BLÅSTE OMKULL när jag var ute. Sånt händer ju inte.

Men tydligen.

Det jag försöker säga är, när Marre tävlar och tränas för fullt hade jag varit ute och kört idag. Troligen hade jag muttrat lite över det "jäkla vädret bli sommar någon gång, eller håll dig till en årstid"

Men jag hade kört, blivit blöt, fryst.  Men vad tusan det är ju KUL det här.
Nu när hon står och väntar på bättre tider, behöver ju inte köra för att vi ska starta snart.

En del av mig saknar att ta ned tidtagaruret från väggen och köra fort.

En annan del av mig tycker det är så skönt att titta ut genom fönstret se det storma och dricka en klunk till av det varma teet.

Slog vad med en kompis att jag skulle åka vasaloppet nästa år. Eller slog vad och slog vad. Han sa att jag inte skulle klara det.

Jag är envis så nu måste jag ju åka bara för att mot bevisa  honom.

Men jag får rätt kalla fötter när jag såg vasaloppet idag på tv.

Jag kan inte åka skidor. Det slutar alltid med att jag tar av mig skidorna och går.

Nog för att mina skidor en gång åkte om  Magnus Ingesson och Niklas Jonsson. Det är ju en triumf.

En annan sak var att jag var högts upp på en backe när dom åkte om mig ( för typ 283 gången ) och bindningen till min skida lossnade. Swich lät det när min ena skida åkte ner för mördarbacken på egen hand och prejade av Ingesson och Jonsson från spåret.

Hur som helst, jag åka VASALOPPET.

hu.

The Struggle

Vad gör man, när jag vill köpa en nordis.

och pappa vill köpa ett varmblod. Eller helst av allt en resa till ett varmare land där det går att spela golf. Det kommer ju inte hända kan jag säga här ska det vara en häst.





Vs

Det är något speciellt att vara ute i skogen innan ottan. Helt själv.  Jag vet inte om jag njöt extra mycket idag, eftersom det var så länge sen jag körde nu.

Vart enda steg Marre tog i den kalla snön knastrade under hennes hovar.


Det är så svårt att tänka sig att om några timmar är heden överfull av skotrar, skidåkare, hundar och folk som är ute och går.

När det enda jag har sett idag var spår efter ett råddjur.

Pappa blundade för sin onda rygg och satte sig i traktorn för att ta bort Mount everest. Jag skulle kunna sätta mig själv i traktorn och köra bort snön, men min far har fått för sig att jag inte kan köra traktor. Vilket jag iof inte kan men om någon lär mig ska jag nog klara av det också. 

Och sämmre än min far kan jag inte vara, han har ett antal kvadde bilar,hus och skidor på sitt samvete. Ska säga det till min farfar nästa gång han suckar över att ingen av hans barnbarn tog efter och blev bäst på skidåkning. Hans yngsta son gjorde kaffeved av sin dotters skidor.

Men jag älskar min pappa trots detta, skotta snö med ond rygg. Lite snopet när han kom fram till snöhögen och någon annan vänlig själ redan tagit bort den. Men det är väl tanken som räknas?

Och nu kan jag träna stjärnhästen igen!

När jag inte kan träna häst får jag väl lov att träna själv.

Men det är inte alls lika kul.

Nä det blir till att skotta bort den där snöhögen med handkraft.

Hm kanske tvär starta ett gym.

Skotta snö måste vara bra för någon muskelgupp?



Min ritkonst chockar alla igen!

Jag blir galen, mer än vanligt. Jag behöver köra Marre, eller rida. Vad som helst.

Jag tar mig 50 m från gården sen har jag som sagt var Mount Everest. Vad ska jag göra?

Får man köra häst på E4an?

Kan ju gå fort iad....

Min bror är i Thailand. Även hans flickvän Celia, som jag också råkar tycka om. Nu kanske det lät som att jag är kär i henne, men så är inte fallet.

Hur som haver.

Jag har fått order om att dom vill se bilder på Tilly, tydligen saknar dom hunden mer än mig.

Så här kommer dom. Och försök ta kort på ett virveldjur som inte kan sitta still....lägg då till att jag ibland inte vet vad som är fram och bak på hunden. Detta mina vänner detta var svårt.

Så NJUT. Jag icke taga flera bilder.











Här har vi en hund. Vi leker HITTA HUNDEN! Tycker ni det är svårt? Detta utstår jag vareviga dag.










( Nej vi stryper henne inte....ibland kan jag ev ha en liten känsla att göra det, som när hon tittar på en och springer åt ett annat håll. TROTS att hon hör "kom hit Tilly", för viskar man "godis" så kan hon vara i skåne och lika fullt komma)



Men för det mesta älskar jag henne.


Så hittade ni hunden?

Facit.

Ibland är det tur att jag får ett ryck när det kommer till träning. Tänkte jag skulle ta en liten power walk innan jag for ut och körde Marre idag.

Så kommer jag efter vägen där vi brukar köra.

STOPP.

Dom har plogat och tippat 38462836 ton snö på vägen. Blockerat allt och lite till.

Det kändes som att bestiga Mount everest.

Just nu funderar jag om jag måste vänta till mitten av maj innan jag kan komma ut och köra igen. Eller om jag ska ta en spade och handskotta allt?




PUH BARA 2836 48348 spadtag kvar....!

Tittar på anonser för att hitta mina nya stjärnhäst. ;)

Det är rätt intressant vad folk säljer. Typ följande

"Travhäst 9 år, inte körd eller tävlad, säljes som ridhäst eller travhäst"

" Brunte 4 år, klockren travare, haft tre gaffelband men är nu frisk TA CHANSEN!"

"Hingst föl mamma varmblod, pappa newforest, säljes som TRAVHÄST" (??????????)

Okey jag vet, jag lär ju inte träna fram sveriges nya travstjärna, men HALLÅ man kan väl få en chans?

Och ni som säljer era skadade travhästar som sällskapshästar SKÄMS! kan hästen inte ens bli skrittad i skogen är det dags att tänka vidare för den hästen.