Ibland förstår jag inte varför jag håller på med trav.
Som idag.

Ena sekunden ösregnade det.

Nästa snöade det.

Sen blåste alla träd inom en milsradie omkull.

Så kändes det iaf. För blåst idag har det gjort.

JAG BLÅSTE OMKULL när jag var ute. Sånt händer ju inte.

Men tydligen.

Det jag försöker säga är, när Marre tävlar och tränas för fullt hade jag varit ute och kört idag. Troligen hade jag muttrat lite över det "jäkla vädret bli sommar någon gång, eller håll dig till en årstid"

Men jag hade kört, blivit blöt, fryst.  Men vad tusan det är ju KUL det här.
Nu när hon står och väntar på bättre tider, behöver ju inte köra för att vi ska starta snart.

En del av mig saknar att ta ned tidtagaruret från väggen och köra fort.

En annan del av mig tycker det är så skönt att titta ut genom fönstret se det storma och dricka en klunk till av det varma teet.