Jag väljer TYSTNAD.

Ni vet när man sitter i sin soffa en lördagskväll i pyjamasbyxor stor tröja och en gigantiskt stor stickad kofta på sig, och för att avsluta locken som troligen skulle kamma hem vilket stilpris som helst har man även tjocksockar (raggsockar?) på sig. Man vill ju inte frysa om fötterna. 
 
Så sitter man där uppkrupen i soffan med sin tekopp ( Egentligen ingen tekopp, för det innebär att jag skulle vara tvungen att gå från soffan och in i köket och det är fler steg och rörelser än vad jag orkar med.)
 
Planen för kvällen är att se en dålig serie eller en bra film. 
 
Så börjar grannen ha fest. Volymen blir högre och högre av deras musik som de gärna sjunger med i. Du höjer volymen på tvn och tänker att det är ju lördag. Fest måste man ju få ha. 
Tillslut har du max volym på tvn men hör inte vad det säger för musiken i grannens lägenhet är så hög att dina trumhinnor spricker.
 
Så du tar ett beslut att ändå trots din förkylning som gör dig orkeslös ska gå över och be dom sänka ljudet. 
Ja det kanske gör dig till tant oerhört fort, men hellre tant än galen yxmördare. För jag kände det var lite dit jag var påväg pga av detta DUNKANDET och skönsång som absolut skulle passa i idol. Ja ni vet den delen av idol man gillar att se de första avsnitten i början när folk inte kan sjunga. 
 
Jag kommer älska dig när jorden gått under
För jag tänker aldrig dö, nej
Det kommer aldrig va över för mig


Och helt ärligt Håkan Hellström kan absolut skriva underbara texter. Men sjunga kan han inte. Men när de börjar sjunga hans låt där på andra sidan väggen och man tänker att Håkan är inte så dålig på att sjunga ändå. Då är det rätt tillfälle att bli tant. 
 
Jag samlade mod och gick över. Jag tror det rök ur öronen, jag var arg. Lite hänsyn kan man väl FÖR FAN visa. 
 
 
ringer på dörrklockan. Ingen öppnar. Självklart MAN SKULLE INTE ENS HÖRA OM EN BOMB SMÄLLDE AV DÄR INNE.
 
Jag ringer ringer riiiiiiiiiiiinger. Ingen öppnar. När väl dörren öppnas, inte pga av mitt ringande utan mer pga av någons röksug uppenbara sig den snyggaste människan jag troligen sett i mitt liv. 
 
 
 
Jag kan säga allt arga jag hade tänkt säga åt honom fastnade någonstan påvägen och jag viste inte ens varför jag var där. 
 
Jag tror jag tänkte varför kan jag inte bara vara en sån som typ iaf har på sig jeans när hon ska skälla på grannen och inte pyjamasbyxor.
 
Sen började dom sjunga " I EN ROSA HELIKOPTER SKA JAG FLYGA HEM TILL DIG" och minnet återvände fort. 
 
Ljudet sänktes. Jag gick hem. Satte mig i soffan med min icke existerande tekopp. Hörde lite dov musik från grannen. Men jag menar i lägenhet en lördag det är väl helt okey. 
 
20 min varade det. Sen var det åter igen som om hela piteås festkommité var i mitt vardgasrum och hade rayv. 
 
 
Där sitter vi nu. Lyssnandes på "I got my first real six-string. Bought it at the five-and-dime. Played it 'til my fingers bled. Was the summer of '69" och önskar att man bodde i hus.....på landet. 
 
(låt mig säga Bryan Adams gör den bättre. )
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0