Travdag

Man vet att man kanske är i behov av en läkarundersökning och eventuell inläggning när man en lördag stiger upp klockan fem för att köra  55 mil ner till sundsvall för att se en häst starta. Det har jag iof gjort många gånger i mitt liv. Jag har stigit upp vid 3 och kört till Momarken i Norge för att se en häst starta. (som galopperade i första kurvan) 
Skillnaden nu är att det inte var min häst som startade det var Noppans häst som startade.
 
 
 
Det här alltså det närmaste jag varit en starthäst på 6 månader. 
 
När jag väl kom ner till sundsvall belv jag bjuden på resturang. Supertrevligt tänker ni. Ovant tänker jag. 
Jag var klädd i mer jeans och tjocktröja. Alla andra var mer klädd i fina skor och fina skjortor. 
 
 
Sitta på en travdag och ha finporsin att dricka kaffe i och inte en pappersmugg. 
Det är ovant. 
 
Det här är mer hemma. 
 
 
Sen var det kul att det var Noppan och Janina som såg ut så här och inte jag. 
 
Fast jag skulle inte se ut sådär, för jag skulle inte ens våga stå vid banan så nära start. 
 
När Belley hade sprungit in och blivit tvåa, var det bara att sätta sig i bilen och köra 55 mil hem. 
 
Galen? Ja lite. 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0