Jag hatar nycklar!

Någon jag känner kan ha tappat bort sina bilnycklar när hon skulle hem från jobbet. Denna någon kan ha letat en halvtimma efter dom. Vänt ut och in på väskan, jackan och skåpet. Funderat vem hon ska tvinga leta igenom parkeringen. När hon känner i byxfickan. Som hon såklart också vänt ut och in på. Flera gånger. 
Jag säger inte att dom låg där. Men dom kan ha gjort det. 

När katten bestämmer

Efter en morgon i stallet gick jag in till mina föräldrar för att dricka kaffe. (Fördelen med att ha hästar på sina föräldrars gård är att det alltid finns nykokat kaffe i en termos nära dig.) 
 
Satte mig i soffan och rätt snabbt kom Gustav Svensson för att lägga sig i mitt knä.
Kanske för att gossa tänker ni nu? 
Nej mest för att visa att det är han som bestämmer tänker jag. 
 
" Gustav jag måste gå nu" 
 
 
"Ursäkta vad sa du?" 
 
 
"Jag tror inte det, jag tror bestämt att jag ska sova" 
 
 
 
 

lööööve

jag vill ha en kamera.
och med det menar jag ju helst igår.

jag försöker vara duktig ni vet tänka.
Vad vill jag ha.
Vad ska jag ha den till.
ska det vara en systemkamera
kompaktkamera.
storlek.

läsa på. 

Sen hittar jag den här.

 

Samsung NX3000 16-50 mm

 

och tänker vafan. Jag ska ju bara ta kort. Inte bli fotograf.

 

 Samt. Retro kan aldrig bli fel. 

 

(bliden egenhändigt snodd här http://www.netonnet.se/art/foto/systemkamera/kompakt-systemkamera/samsung-nx300016-50mm/206341.5909/ 

 

 

 

Bilden egenhändigt snodd här


 


Häst. Är underbart roligt. Ibland.

väldigt många som hör att jag håller på med trav får en bild av att vi badar i pengar. 
 
 
och att det är otroligt glamouröst.
 
 
Det var exakt den känslan jag hade idag, när jag kom ner till stallet och såg att hästarna hade lyckats riva ner en hage. Livet är en dans på rosor med höga klackar och ett champangeglas i handen. 
 
Inte alls trött efter att ha jobbat hela dagen. Och absolut inte förkyld. Utan bara lycklig. 
 
Sen, när jag hade lappat ihop hagen. Halkandes på isfläckar samt med en nyfiken häst som knuffar på mig. 
(Eller nyfiken och nyfiken tror bara han kom på att det är kul att knuffas, det finns en stor chans att Malin kommer ramla) (och det vore ju roligt) 
 
Tänkte jag ändå att det kunde vara värre. Det kunde vara -27 grader och snöstorm ute. 
Då vill man inte laga hagar.
Tro mig. Jag har gjort det också. 
 
 
När jag lagat hagen klart. Eller klart. Jag fick ett frispel för tråden går inte genom hålen längre samt det är jävligt hårt i backen. Jag får inte ner stolparna. Så gör vad varje normal människa skulle göra. Knyter ihop trådarna. Väser mellan tänderna " D O N E B R A K E  du provar inte att ens lukta på tråden. " 
 

Mest troligen lyssnade han inte. 
 
 
 

träning

 
Låt oss prata om träning. Min träning. Som ni ser har jag förstått det viktiga med att träna. Matchningen. Rosa skor, rosa sockar, rosa linne, rosa hörlurar. 
 
Vidare har jag ett mål med min träning. Det är att klara en sån här dra sig upp mot en stång övning. 
Eller som andra mer träningskunniga människor säger. En chin. Eller pull up. (Jag har ingen aning om vad ni säger jag kan hästar) 
 
Jag tänker hur svårt kan det vara. Eller jag tänkte det tills jag faktiskt provade. 
 
Man kan tydligen fuska och använda några gummiband som man ställer sig i. 
Och jag är helt för fusk. Absolut. Om det inte vore för det var med ett gummiband. Ni vet ju hur det kommer sluta. 
Med ett besök på akuten. (Jag ställer ena foten i det där gummibandet. Fastnar, faller bakåt samtidigt som gummibandet snurrar runt med mig. Slår huvudet i golvet. Blir medvetslös samt bryter av fotleden. Måste åka ambulans, gipsa foten. Det kliar. Samt jag på kryckor. Kan också bara sluta på ett sätt. Akuten.)
 
Igår på gymmet var jag inte enbart otroligt färgmatchande jag hade även träningshjälp. Ni vet något som faktiskt vet vad man gör på ett gym. 
Inte som jag. Som mest försöker härma andra. (Eller bara nöjer sig med att springa en halvtimma och känna att maskinerna är rätt okey.) 
 
Så hängde på där. Bland de stora grabbarna. (och tjejerna) Dom som vet vad man gör på ett gym. 
 
kände mig ungefär såhär. 
 
o
 
 
och idag har jag otroligt ont. 
Träningsvärk kallas det visst. 
Tack kanske jag ska säga. Men smärta är inte min grej. 
 
Men kul var det! 
 
 
 
 
 
 
 
 

Linda

Och lotti
Mina änglar .
jag börjar om att blogga för er skull. 
Samt att jag har jävligt mkt tid över . PLUGGFRI SOM MAN ÄR. 




hur man skrämmer ihjäl sina föräldrar.

Jag har många gånger sagt att jag önskar att det skulle räcka med ett fingeravtryck för att ta sig in överallt. 
Det är ju mest för att jag glömmer mina nycklar överallt. 
(vem försöker jag lura jag glömmer det mesta överallt. Jag vill inte påstå att jag är virrig. (men ändå kanske lite) jag vill mer påstå att jag tänker på så mycket annat (o)viktigt. 

Men vi återgår till hur man skrämmer ihjäl sina föräldrar och 
Jobbade till ett i natt. Körde hem till min kära lägenhet. (som numera ser ut som en knarkarkvart då) 
Släpar mig upp för alla 6 trappor. (det kan vara 4 men när man är trött och halvsovande känns allt lite värre att släppa sig uppför) 
Vid min dörr börjar jag leta reda på mina 
nycklar. Som ni kanske förstår av början på det här inlägget så var ju dom ingenstans att hitta. 

Nej dom kom jag på att jag lämnade i stallkläderna
(eftersom jag kvällen innan hade glömt att byta om när jag for hem från stallet. Ni hör. Hur många världsproblem löser inte jag med mitt tänkande) och självklart tog jag på mig stallkläderna när jag for till stallet på morgonen. 

Så bara att släpa sig ner för alla de 133 trappstegen. (funderade på att hoppa men min smärttröskel är ju noll) 

Köra hem till föräldrarna .
Leta reda på deras extranyckel
Försöka vara tyst(slog i tån i en stol det första jag gjorde när jag klev in genom dörren.)  
Här vaknar mamma, övertygad om att det är en inbrottstjuv. 

(ja tills hon.hör sin 27 åriga dotter svära) 


knarkarkvart

Hur man förvandlar en ganska mysig lägenhet (enligt mig) (är iof lite partisk med tanke på att det är min lägenhet)  

Till en knarkarkvart 
Det är iaf vad jag tänker att mina grannar tänker om mig nu .


RSS 2.0