Dagen jag blev Dolly Parton

 
Låt mig berätta.
Kastade ner träningskläder i min väska åkte till gymmet. (heja mig) 
Skulle byta om. Har köpt nya träningskläder. Sjukt snygga om ni frågar mig. Tar fram sportbhn. 
River av lappen och ska dra den över huvudet. Jag tycker det är lite trångt. Har väl blivit lite stel. Är ju ändå snart 28. Livet blir liksom inte vigare.  
 
Sen händer förvandlingen. Jag blir Dolly Parton. 
Man blir tydligen det när man drar på sig en sportbh storlek xxxs. (köpte jag kläderna på barnavdelningen?)  
Ni vet brösten trycks ihop hamnar under hakan. 
Samtidigt som armarna liksom inte kan hänga på sidan. Dels på grund av Dolly Parton brösten. Men även för att tyget på den millimala tygstycke skär in i armhålorna.
 
Inte kan man andas heller. Det upplever jag ofta är svår när lungorna liksom trycks ut från kroppen och revbenen knäcks. 
 
Där står jag. I omklädningsrummet på gymmet med lungorna på golvet och revben utstickande på sidan med en push-up som skulle göra varje Paradis hotell deltagare avundsjuk. Eftersom jag inte kan röra mig funderar jag hur jag ska kunna få av mig fanskapet. 
De andra i omklädningsrummet funderar nog lite över stånkandet och stönande och de akrobatiska övningarna jag gör för att föröka luxera armarna så jag kan dra tygstycke över huvudet igen. 
 
Värsta träningspasset ever. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0