Jag är ju ingen jaktmänniska. Vilket vi ska vara glada för. Med tanken på att risken att jag snubblar över en gren (alternativt mina egna fötter) och råkar skjuta mig själv med geväret är överhängade stort. 

och jag känner att det skulle göra ont. Och smärta är inte min grej.

(fast har en hemligt dröm, som inte är så hemligt, att få följa med ut på jakt. Eller jaga. Bara hänga.) ( jag har fått för mig att man sitter på en stubbe och dricker kaffe tidigt på morgonen och det är kallt i luften)

 

Men hur som helst. 

Så här i jakttider så får man höra att jag ska ha reflexer på hästarna när jag är ute i skogen. (dagligen) 

Så att jag syns, och inte misstas för en älg. 

Vilket jag iof har svårt att förstå-,. ( ja jag skriver om detta varje år jag vet) men jag menar...kommer det ett brunt djur skjuter man då. Utan att se. Jag menar. Inte vet jag så många älgar som tillåter att ha en människa på ryggen eller i en vagn. Jag vet heller när jag tänker efter så många älgar som går omkring med utrustning i skogen. Typ röda vagnar. 

Men som sagt var. Jag är ingen jaktmänniska. Och trots att jag muttrar om detta varje år. Så far jag ut i skogen och sjunger. Högt och troligen otroligt falskt. Men jag är iaf trygg i att ingen skjuter på en sjungade älg. Om man nu är inte är blind och misstar häst, Malin, vagn och selar för en älg. 

 

Men så kom dagen, då jag körde hem från Boden, sen kväll. Eller kanske inte sen kväll. Det var trots allt ljust ute. 6 älgar hade jag kunnat klippa med bilen. Och tro mig älgar är inget man vill klippa med bilar. Inte ens en hästbuss.

Och efter första nära döden upplevelsen med en älg. Eller ja nära och nära den stod på en äng. Men min poäng är att dom är fan så stora att ett steg hade den varit uppe på huven

 

Dom är ju GIGANTISKT stora. Vem exakt vem kan säga att man kan mista en häst för en älg. 

Låt mig illustrera.