Imorse när jag vaknade tänkte jag icke stiga upp. Hade nyss somnat. ( vänt lite dygn med konstiga jobbartider)
Täcket var varmt.
Tanken på att sticka ut tårna i ett kallt rum var icke så lockande.

Men när jag väl bråkat med mig själv ett tag och faktiskt klev upp och for till mitt andra hem för att köra intervaller med hästarna blev jag iof kall. Men nöjd.

Väntar med spänning på att få starta.

Väntar dock inte med spänning att kliva upp med min rygg imorgon. Men helt klart värt att den gör ont.