Kan hända att jag känner hat.
Jag är ju numera en nybliven gammal ryttare. Det är bara inse att jag tycker det är roligt att rida.
Trots år av förnekelse.
Nu ska jag väl inte säga att det är ridning jag utför. Jag sitter och skrittar runt på mina klumpiga travare.
Och håller fast mig när en av dom står på bakbenen.
Men vi jobbar på det och snart är alla dressyrhästar.
Fördelen med att inte rida har ju varit att jag har sluppit ridbyxor.
Låt mig illustrera känslan jag har när jag tar på mig ridbyxor.
Det är inte så att jag på något sätt tror att jag får anorexiskaben av ridbyxor.
Det är det att jag tror att varenda fettcell jag äger och har pressas sakta men säkert uppåt tillsammans med alla muskelvävnader och hudvävnader för att lämna kvar ytterst lite plats till just benet i benen.
Och utöver att allt detta pressas upp till halsen på en så följer samtliga inre organ med.
Och står en uppe ihalsen.
Ja jag hatar ridbyxor.
Kommentarer
Trackback
