Living next door to alice
Jag och Noppan tänkte vara lite nostalgiska och köpe en cd. (eller vi Noppan köpte en cd.)
Med tanke på att vi båda är född på 80-talet vet jag inte vad vi tänkte med nostalgin men 70 talet hade rätt bra musik. Så vi satt där i bilen spelade skivan på högsta volym om sjöng lite högre.
Nu ska jag berätta en sak för er.
Det finns en låt här på jorden jag hatar liter mer än andra låtar.
En låt som får mig att resa ca 10 år tillbaka i tiden till idrottslektionerna på Pitholm.
En låt som får mig att resa ca 10 år tillbaka i tiden till idrottslektionerna på Pitholm.
Ve och fasa.
om den skolan är bra på något är det att döda lusten till att ha idrott. (om man inte redan var världsmästare i hockey)
Men där spelades denna föbannade låt på repeat. Om och om igen.
Oh, I don't know why she's leaving,
Or where she's gonna go,
I guess she's got her reasons,
But I just don't want to know,
'Cos for twenty-four years
I've been living next door to Alice.
Or where she's gonna go,
I guess she's got her reasons,
But I just don't want to know,
'Cos for twenty-four years
I've been living next door to Alice.
och vi skulle dansa.
En, två, tre fyr snurr. Och trampad på foten. en, två, vi går åt fel håll. tre fyr.
Så när Noppan utbrister " OJ DEN HÄR ÄR BRA, NU SKA DU FÅ HÖRA"
och när jag hör introt på denna förbannade låt vill jag helt ärligt stanna bilen och hoppa sönder radion.
Men det tar inte slut där. Nejdå.
Idag skutsade jag min bror till stan.
Han hittar skivan.
Och utbrister.
" DEN HÄR ÄR BRA!"
Jag ger upp. Folk har ju inget musikvett längre.
Kommentarer
Trackback
