Jag ska bli tuff. Någon gång.
Ska skriva på papper för sommaren. Då ingår det alltid att löneförhandla.
Som jag älskar att löneförhandla.
Så här ser jag det framför mig.
Stor chef sitter i en stor stol. Vänd mot fönstret.
Själv sitter jag på yttersta kanten av en lite ranglig trästol.
Den stora chefen vänder sig om. Tittar mig i ögonen. Lägger sina händer i knän på den perfekt strukna kostymen.
" Ja Malin" säger chefen. " Då var det där här med lönen. Vad hade du tänk dig"
"Jo alltså..." börjar jag.
Innan chefen avbryter mig och säger.
" 5000 kr är vad vi kommer erbjuda dig"
"Men vänta nu!"
" Jo du vet det är hårda tider, alla måste bidra till att spara till landstinget. Dra sitt strå till stacken"
Och det är ju sant. Så jag kommer tacka ja till ingen lön.
Ungefär så ser jag scenariot framför mig.