Fok pratar om korsord
folk pratar om att korsord ska hålla hjärnan i trim. Unvika demenser. Och andra otrevligheter. Vara på topp. Klara av svåra problemlösningar
Jag säger så här. Ni som tänker så. Ni har ICKE provat på Body Combat. Där behöver man tänka. Hjärnan bör gå på högvarv.
"Det här är en lätt kombination" Hojtar instruktören glatt medan hon slår fem olika slag hoppar studdsar fram och tillbaka. "Så ni inte behöver tänka så mycket" Fortsätter hon.
Och där står jag mitt i folkmassan. Ilskande röd i ansiktet. Hjärnan på högvarv. Var det höger sen vänster, fram, spark. bak. Sidokick höger. Eller var det vänster först.
Innan jag ens har tänkt klart så är övningen över och vi går över till nästa. Hoppa på stället. Ja men det klarar jag ju. Tills man ska hoppa två gånger på höger ben, tre gånger på vänster ben och sen ett litet kliv fram och en liten kick uppåt.
" Så ser ni motståndaren framför er. Ni slår. Sikta bra, ta i!" Fortsätter den otroligt hurtiga människan där framme.
Jag står och slår min motståndare framför mig. Funderar vem jag ska se framför mig. Vem jag är arg på. Ingen kommer jag fram till. Tittar upp och ser mig själv i spegeln. Jag står och matar slag mot golvet. Och det enda jag kan tänka på är att det ser ut som jag ska starta en motorsåg.
Och då är jag ju inte mer än Malin. Och kan inte hålla mig för skratt.
Resten av passet avlöper. Jag går åt vänster när dom går höger. Jag slår med hlger när dom sparkar med vänster. Jag inser att det inte är mig man vill ha med om man ska ut och slåss alternativt försvara sig mot någon.-
Så kommer strechiningenq. Bra en sak jag kan. Jag är sö överrölig så det där brukar inte vara några problem. Kastar ett ben bakom örat om jag vill.
Fast det var innan jag provade detta.
Ett ben i 90 grader. Det andra benet framför och så håll emot med en arm. Såg väldigt enkelt ut. Tills jag provade. Jag vet inte vars det gick fel. Men fel gick det. För jag slog bokstavligen knut på mig själv. Och tog mig inte lös. Och började skratta.
