Krasch

Vissa dagar älskar jag extra mycket att jag har en vit fluffig hund att krama. Även om hon tycker jag är besvärlig.
Och hon lyssnar. Jag är en sån som måste prata prata prata när något händer. Jag måste även vara själv. Göra något. Men oftast vill jag prata. Så jag slipper grubbla.
Och då är isbjörnen bra. Även om hon inte svarar så mycket.
Trackback
RSS 2.0