vi fortsätter med varannan gång.

Starten igår då. Har aldrig sett Mojje så fin i värmningen. Om jag ska vara ärlig.
Mojje är ju Mojje och han har ofta annat för sig så han glömmer bort att springa. Tills det är lopp. Fast i ärlighetens namn glömmer han att springa där också ibland.
Men vad spelar det för roll om man ser bra ut i värmningen om man tappar ena framskon i första sväng.
Bambi på hal is. Skulle man kunna säga.
Barfota runt om är nog inget som kommer bli inne på isbana.
Jag märkte ju självklart inte detta. Mest för att jag står bakom ett skjul och är nervös. mässandes " Varför håller jag på med detta dårskap varför" Jag har faktiskt tagit min nervositet till en ny nivå om jag får säga det själv.
Jag kan ju inte säga att jag är besviken. Jag menar han kan ju inte rå för att han tappar en sko. Och det känns bättre att det var pga en sko han galopperade än att han galopperade för att han hade ont i ett knä. Eller liknande.
Men det känns surt att starta i Umeå. Köra tio meter och sen tappa en sko.
Sånt som händer. Nu tar vi nya tag. Troligen så kommer vi inte starta mer på isbana med Mojje. Han har inte aktion till det. Vi tränar på och tar tag i sommarbanan.
Bara för att klargöra detta då. Vi sömmade om alla skor i onsdags. Vi kollade att skorna satt på när vi for. Jag kollade så att dom satt fast när vi kom fram. Så han trampade av sig skon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0