Det har varit allmänt motigt med hästarna. Det har inte riktigt känts helt rätt.
Lite små skador på några av dom.
Det har inte gått att träna.

Men nu. Nu jäklar.
Nu kommer jag in i stallet och utbrister varje gång.

" JAG FÖRSTÅR INTE HUR KAN HAN KÄNNAS SÅ BRA?!"

"KLOCKREN"

Alla hästar känns underbara.
Nu ska vi snart köra på lite så hoppas vi att dom går på brodd.
Är ju bara Mojje vi startar på brodd. Och det vet vi ju att han kan. Alla segrar tagna på vinterbana.

Det är mer skåningarna jag är orolig över.
Och treåringen.

Mina älsklingar.

(