Idag hade vi väldigt mycket på jobbet.
Jag har tomtat omkring så mycket att benen värker och jag behöver minst en veckas massage för att lösa upp knuten i axeln, som sträcker sig ned till korsryggen. ( knuten inte axeln)

Mitt i allt ihop skulle jag koka kaffe.
Och mitt i mitt kaffekokande ringde någon på någon klocka och det blev brottom. Till vad vet jag inte. Men jag lämnade köket och räddade ett liv. (känns bättre om jag räddade ett liv, tror dock jag enbart tände en lampa)

Återvänder till köket och ser förödelsen. Jag ville sätta mig på golvet och gråta.
Men det hann jag inte. Kanske tur. För jag hade gråtit än.