Man får aldrig vara riktigt nöjd. Det är onödigt. Man kan ju bli glad. Det är bättre att vara lite bitter. Härdad.

Förra veckan slog det mig. Det var länge sen jag hade ont i ryggen. Min träning har gett resultat. (klapp på axeln)

Det skulle jag aldrig sagt. För nu känner jag mig som en 90 åring och vill helst inte gå.

Jag behöver allvarlig massage. (hör av er om ni kan) ( hör av er iaf. Jag nöjer mig ni kan trycka på ryggen. Axlarna. Nacken)

Sen har jag sen 7 imorse pratat med brunbrända människor som har legat på nån is i fjällen och fiskat.

Och då känner jag. Varför hat inte jag gjort det. Jag vill också ligga på den där förbannade isen och pimpla.

Inte så mkt för att bli brun. Men det andra lät helt okey. Ligga på isen och filosofera om livet med benen i luften.

(trotts att jag inte älskar isen. Eller isen har jag inget problem med. Snarare vattnet under. )

"du vet Malin jag fick en sån här stor röding. Jätte fin"

Och jag kände att jag ville ta den där rödingen och vifta i ansiktet på henne.

Bara för att jag är bitter idag.

Och behöver massage. Sen är jag nog glad igen.