Dagar när man inte vill kliva upp utan vända ryggen till och dra täcket lite hårdare runt kroppen. När livet bara är fruktansvärt. Det behöver inte vara just av en speciell anledning. Livet bara är så. Åt helvete ibland. (ursäkta)

Så även om jag har en orsak att vara nere eller om det enbart är för att hagarna är en enda lerpöl, Marre kommer inte med i loppen. Mojje kan inte trava. Ljuset på bilen är värdelöst och lampan är trasig för 200 gången i år. Jag får inte upp hyllor i lägenheten för jag måste ha tag på en slagborr. Och det jag vet om borrar är att jag inte kan just borra. Så jag måste ha tag på en borrmänniska. Som envisas med att spela golf. I Skottland.

Vet ni vad jag gör då?

Lyssnar

dansar. Hoppar. Snurrar. Sjunger. Och sen är jag glad. Ett tag till. Tills hunden rullar sig i lera eller han med stor H ler och jag får försöka börja om.