tankar från sängkanten
Bra inlägg jag skrev. Nu blev jag inte alls påmind om att vara mörkrädd. Vist är det barnsligt. Man vet att det är fånigt men man kan inte göra något åt det. Hjärnan spelar en ett spratt. Går som inte att kontrollera.
Ett stort glas mjöl och limpsmörgås med ost är vad jag ska äta nu. Ingen bryr sig. Onödigt vetande. Jag vet.
Men det är så fruktansvärt gott.
Tänkte förövrigt baka bullar. Inte nu men i veckan. Men det är ju smörbrist. Hur kan det vara smörbrist?
Finns inte smör att få tag på.
Och bullar gör man icke på margarin. Det ska vara äkta smör.
vidare kan jag säga att jag startar Mojje och Marre nästa vecka.
I Umeå.
Mojje spår fem.
Marre spår 12.
Jag ger upp. Jag kommer troligen ALDRIG få ett bra spår. Vem har jag förargat så fruktansvärt mycket att dom ger mig så dåliga spår? Fransmannen hos Bergh? Men har han så stort inflytande