Herr Nilsson hade tydligen kallat Marre kantboll på TV idag. Ja alla smeknamn är bra utom dom dåliga. Och hon är min kantboll.

Hemma efter en dag på travet. Solen sken och det var allmänt underbart. Extra glad blev jag när jag hade supporter på plats i form av två söta klasskompisar.

Men nu ligger jag här utslagen i soffan. Blev inte många timmars sömn i natt. Och det är inte enbart för att jag såg en thriller där dom hade styckat en häst ala gudfader stil. Utan mer för att jag låg och var nervös inför dagens start. Jag tror jag har gått igenom allt som kan gå fel. Tappskor på isbana. Hästar som flyger av banan. Galopper. Utskällningar för att jag har startat en blockhalt häst. Paniken över att jag inte har insett att jag har en blockhalt häst.

Mina nervösa gener tog aldrig slut. Jag har nästan skakat som ett asplöv och funderat varför jag håller på med detta. Jag vet inte varför, jag hade ju inga förväntningar om hur det skulle gå. Hon hade kunnat backa in i mål och jag skulle vara nöjd.

Men det är så knepigt att inte ha startat sedan september då på sommarbana för att fem månader senare gå ut på vinterbana. Man vet som inte vars hon står. Hon känns ju bra i träning. Men det säger ju inte så mycket.

Nu blev loppet kanske inte kört som jag hade hoppas. Men hon gick en bra tid 17.8. Full distans och isbana.  Hon kändes fin i värmningen. Tror jag ska fortsätta värma nära inpå start. Sen såg hon fin ut i loppet också. Gick kanske lite fort i början och hon hamnade lite dåligt till i slutet, iaf när man har svårt att sakta ner för att sedan öka.Men nu har hon loppet i kroppen så vi siktar vidare.

Det enda som var jobbigt var halta lotta som inte kunde ta sig fram någonstans. Jag har inte listat ut hur jag ska sköta praktiken när jag inte ens kan gå. Det får bli nattens problem.