Det var ett jäkla påhitt att ställa om klockan. Jag lever ständigt på gränsen till grav förvirring. Enbart förvirrad är ett allmäntillstånd när det kommer till mig.

Av rädsla för att försova mig i morse gjorde jag den enda rätta.

Låg och vred mig, stirrandes på klockan. Livrädd för att sova.

Eftersom jag inte viste om klockan på mobilen ställde om sig själv. Eller om man liksom (liksom i liksom ungdomsanda) måste göra det SJÄLV. På egenhand.

Nu tänker ni varför har du inte en vanlig väckarklocka vid din sida Malin?

Jo det ska jag tala om för er. Jag KLARAR INTE AV TICKANDET. tick tack tick tack är bland det värsta jag vet. Jag vaknar av en knappnål som faller på golvet. Att ha en tick tackande klocka vid sin sida är otänkbart.

Men Malin, det finns ju digitala klockor tänker ni nu.

Ja det vet väl jag med. Jag är inte helt efter. Men då kommer vi till nästa problem. Jag vill ha det MÖRKT när jag sover. Och att ha den digitala klockans siffror lysandes i ansiktet på mig  i sann "Jag lyser dig i ansiktet med den här lampan för att veta vad du gjorde förra sommaren den 3e juli!" anda. Ger mig icke en god natts sömn.

Så jag vrider och vänder mig.

Somnar vid fyra. Kl sex ringer mobilen.  Jag vaknar med ett ryck. Vars är den.

Under sängen. Självklart.  Det finns inget bättre sätt att vakna på morgonen än att tvingas krypa under sängen.

JAG ÄLSKAR MITT LIV.