Idag var jag i stallet. ( Ja jag vet vilken överraskning) med mig hade jag min följeslagare Isbjörnen. 

Stökar på där inne. Bär hö och mat. ( Och med det menar jag självklart att jag snurrar och dansar lite till radion som står på högsta volym) 

Så hör jag hur dörren in till stallet öppnas. 

Hör mammas röst. 

" Tilly älskling där är du" 

dörren stängs. 


Väntar på att hon ska komma ner till mig. Höra vad jag gör, hur jag mår och vad jag gjort idag. 

Väntar 


väntar och väntar. 

Ingen mamma. Hon hade gått in. Med isbjörnen. Inte ett ord till mig, hennes enda dotter. Men hon hade ju saknat Tilly hela dagen sa hon, när jag frågade varför hon inte kom ner till mig. 


Lite senare sitter jag i soffan. Pappa sitter och kliar isbjörnen bakom örat och säger: Ja du är då den snyggaste tjejen i stan. 


Tack säger jag. 

Inte du, Tilly. Säger pappa. 

Man tackar.