Vet ni vad jag är rädd för? Att dö nyfiken. Jag är inte speciellt rädd för att dö. Är man rädd för att dö tror jag det är svårt att leva.

Men just att sitta där när man är 90 år (i mitt fal när jag börjar närma mig 70...tack släkten för hjärt och kärlproblemen) och ångra saker man aldrig gjorde.

Jag tror det är därför jag alltid är snabb på att säga JA. Jag är som rädd för det jag kan missa genom att säga NEJ.

Om det är en bra taktik för att slippa dö nyfiken det vet jag inte, men det är ju bättre än inget.

Jag hoppas att jag kan sitta där på åldernshöst. (unga 70) och inte vara bitter. Bitter för allt jag inte fick och allt jag ville göra.

Ibland träffar jag människor som snart har jobbat färdigt som inte har någon familj, som har en hund som den närmsta anhöriga och det enda dom har gjort här i livet är att jobba.

Jag vill inte stå där och ångra att jag inte vågade satsa, bara för att jag var orolig för vad alla andra skulle säga och tycka.