en otroligt klok människa sa att det spelar ingen roll hur mycket vi än påpekar att det är kallt ute, det kommer lika fullt fortsätta vara kallt ute så vi kan lika gärna göra det bästa av situationen.

Klä oss varma och gå ut i solen.

Då hade jag redan varit ute i två timmar och var sådär lagomt frusen så jag gick inte på hennes kloka ord. Men hon har ju självklart rätt.  Det är bara när det är så här kallt som det knastrat underbart under skorna när man är ute och går. Snön glittrar och solen lyser. För att inte tala om sjärnorna. Det är rätt bra att bo här uppe iaf.

Sen när jag kom ut i stallet ikväll. Precis efter det att jag hade stått på gården och beskådat stjärnorna och lyssnat på tystnaden och insett att det är just detta som gör att jag inte vill bo i en stor stad.Inser jag att alla vattenledningar har fryst saman. Inte en droppe vatten rinner i kranen eller till hästarnas vattenkoppar.

Det är då jag inser att jag borde på i en våning på söder i Stockholm. Eller New York. London skulle ockås fungera.

Jag kanske skulle ha en innekatt. Eventuellt.