Nu mera när jag ska till stallet och det har snöat. Så får jag inte enbart skotta mig in i stallet utan jag får börja med att skotta mig in till bilen. Sen riskera livet genom att köra på en oplogad med ack så spårig väg hem till mor och far.

Varför jag inte går?

Jo för att klockan halv sju på morgonen tänker jag inte normalt. Jag tänker sällan normalt om vi ska vara ärliga så halv sju på morgonen tänker jag inte alls. Utan trotsar snön och går till bilen. Svär lite för att dom inte bygger ett garage åt mig. Inser att jag inte har en skrapa kvar i bilen. Inte heller en borste. Det är konstigt att jag tappar dom hela tiden. Det är en tjuv i farten.

Sen när jag och min lilla röda fara plogat oss fram till gården. Då får jag fortsätta skotta mig in i stallet. Sen får jag skotta mig ut från stallet för att dörrarna går inte att öppna. Och efter det får jag skotta fram allt hö.

Det är ett under att mina axlar lever.

Förstå styrkan jag besitter med en spade.