Duktig flicka. (och jag kände mig som 14)
Imorse lastade vi hästarna i våran nya lastbil.
" Ska vi inte köra hemma, det måste vara glashalt på vitsand (travbana) sa jag till fader"
"Nej nej det är bättre att köra där än hemma" Svarade fader.
Så han sätter sig i förarsätet. Påpekar hur fin bilen än.
Vi åker till Vitsand.
Lastar av hästarna.
Pappa konstaterar att nej det är nog för halt för att köra.
Vi lastar på hästarna och åker hem.
Hästarna något förvirrade.
Men pappa lycklig. Han såg nästan ut som ett barn på julafton.
Men jag tänker trots detta konstatera. Jag hade rätt. Pappa hade fel. Och det känns jäkligt bra.
Han kan inte riktigt erkänna det själv. För han vill gärna ha rätt.
Men för pappa är jag väl alltid 14 år. Och lite naiv. Man blir som aldrig vuxen. Och klok. För pappor är alltid lite klokare.
Men jag älskar dig trots allt. Och jag hade rätt. Som sagt var.