take me away

Tänk att man kan bli så fruktansvärd rädd för en liten fläck man inte trodde man haft. Fast sen blir man osäker och tänker att man kanske vist haft den. Bara inte sett det.
Och nu ska jag gå och oroa mig för den också.
Kan inte livet bara rulla på nån gång.
Jag vill känna så här. Vilket jag iof oftast gör. Var ett tag sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0