allmänt

Jag tror jag är frustrerad. På livet. Och mig. Och allt där emellan.
Kanske lätt att ta för givet.
Sen är jag även frustrerad över att jag inte kan springa. Det trodde ni inte va. Inte jag heller.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0