imorse skulle jag ju ta mig till Skellefteå från Umeå. En rätt lätt uppgift, även för mig som inte hittar. Det är som bara att hålla raka spåret så hamnar jag på skolans parkering.

Men när jag kl 06.00 skulle ta mina bilnycklar för att vandra till bilen kan jag inte hitta dom någonstans. BORTA.

Underbart tänkte jag. Helt jäkla u n d e r b a r t.

Så jag och Carita vänder upp och ner på hela lägenheten. Och jag vet inte hur det är med er, men just klockan 06.00 är jag inte på toppen av mitt tänkande.

Hur vi än letade så hittade vi inga nycklar. Det är bara inse att jag är fast i Umeå.

Sen slår det mig, kan dom vara i bilen?

Nej jag kan ju inte vara så dum att jag lämnar nycklarna i bilen. "Hej och välkommen att låna min bil på obestämd tid, plocka gärna isär den, vinterdäcken är nya"  Så virrig kan ju inte ens jag vara.

Så springer ut i regnet. (såklart att det spöregnar) rundar hörnet och ser min lilla röda peugot stå där i hörnet. Tar tag i dörrhandtaget och är beredd att den är låst. Icke. Dörren öppnas lätt och jag hör hur den spelar en liten melodi. ( min bil spelar melodier för allt möjligt, en melodi för nycklarna, en melodi för ljuset, en melodi för dörren....) och tror ni inte nyckel hänger där? Välkommen och låna min bil var det vist.

Springer upp till lägenheten, tar min ryggsäck springer tillbaka till bilen sätter mig dyngsur i bilen och slår på radion. " Dagen bjuder på spridda regnskurar"

Kör ut på e4an med riktning skellefteå. Så ser jag hur blåljusen kommer upp bakom mig. Först tänker jag att det är polisen, och går igenom alla fel jag ev kan ha gjort och inser att jag kan tappa körkortet för fortkörning.
Det skulle väl sitta fint? " Hej kan nån hämta mig i Umeå jag har fastnat i en fartkontroll"

Men det var ambulanser som ville förbi. Där jag kör. Enkelfilen med räcke. Vars ska jag ta vägen. Diket?
Ser en avfart och svänger. DUMT DUMT DUMT.

Det var ju inte bara att svänga runt och ta sig ut på e4an igen. Det är tur att jag är van att vara vilse, jag drabbas aldrig av panik. Jag kör lungt (jatyp) omkring tills jag hittar en ny utfart och hoppas att vägen tar mig till skolan.

Och det gjorde den, var bara lite sen. Och jag som skulle ha så gott om tid på mig.