Så länge det inte drabbar mig så

Var hos en kompis när vi bestämde oss för att det nu var dags att lämna våra studieböcker och mjukisbyxor hemma. ( jag tror jag har slitit ut 3 par mjukisbyxor sen jag började skolan) Vi skulle ut i den stora världen och ta en fika.
( nu lät det kanske som att vi gick ut nakna, men riktigt så tokiga är vi inte)

Så skulle jag ta på mig min jacka.

Jag: Men för tusan det är ju ett hål i den, titta hela fodret har släppt

Alexander: Ojdå, är den gammal?

jag: NEEEEEEEEJ den är ju ny.

Alexander: Hm det kanske går att sy.

(sy när jag jag hinna SY?)

Erika: Malin vad gör du?

Jag: Min jacka har gått sönder! titta!

Erika: Men det där är ju inte din jacka det är ju Alexanders.

Jag: Ja det är det! puh vad tur! Jag blev rädd där ett tag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0