Är inte nyårsafton lite överskattat?
Vad är en bal på slottet?
För det första slipper jag den evighetslånga frågan, vad ska man göra på nyårafton. Vilka ska man vara med. De viktiga frågorna för årets fest som allt som oftast faller platt. För att förväntningarna är så högt satta.
Jag slipper trängas på stan med 3 miljoner människor som ALLA ska hitta den perfekta festblåsan, men lagomt mycket glitter och som visar lagomt mycket hud. ( Som alltid får min mamma att säga: Ska du ha på dig det där? Inga jeans? och min pappa att muttra du kommer frysa men du är jätte fin. Men vad gör det att jag fryser ihjäl jag är ju urläcker)
När jag väl hittat den perfekta klänningen ryckt åt mig den sista storleken mitt framför ögonen på en annan tjej, inser jag det fasanfulla. (fast ack så roligt) Jag har ju inga skor som passar till! Så då är det bara att börja söka efter de perfekta skorna, som jag kommer få skavsår och blåsor i som gör att jag troligen inte kommer kunna gå normalt på flera veckor och de enda skorna jag kan ha är mina lila foppatofflor. Det slutar ju självklart inte där. Jag behöver ju självklart nya underkläder som matchar min nya klänning. Och nya smycken. Det ska lyftas och det ska glittras.
För att inte tala om köerna det blir på systembolaget när alla ska inhandla en dyr champagne. Som troligen är odrickbar och fruktansvärd torr. Man vet att när man dricker den kommer ansikten förvridas till oigenkännlighet.
Så kommer den stora dagen. Termometern visar -35 grader. Klockan slår tolv och där står du, ute. Med en alldeles för kortklänning för årstiden med klackar som sjunger genom snön. Men det gör inte så mycket att du inte har någon känsel i dom längre för innan hade du ju så fruktansvärt ont i dom efter att ha gått runt i klackar som minst är en dm för höga. Du dricker den torra champagnen och ler och säger " jätte jätte gott!" räknar ner. Skriker GOTT NYTT ÅR! har du tur får du en kram av grannen som står brevid dig. Sen ser ni några fnuttiga rakter uppe på himlen och sen är det färdigt.
Och det enda du tänker på när du står där ute och fryser ihjäl. (förutom att jag skulle ha lyssnat på mamma om jeans) är att du önskade att du iaf hade tagit på dig skoterskorna.
Detta är vad jag iaf kommer intala mig imorgon när jag klockan 21.15 infinner mig på sjukhuset för att gå på mitt nattpass.