Ni som bor i samma del av landet som jag kan ju inte ha undgått att det snöar för tillfället.

Igår var jag helt oförmögen att hålla undan snön med min lilla spade. Snön var ju mer som bly. Men min älskade pappa kom till min undsättning och plogade bort snön på infarten så jag skulle kunna ta mig ut med bilen idag.

Två vänder med skopan var all snö borta. Och där hade jag skottat och skottat och skottat utan att det ens syntes en liten skillnad. (fast frågar någon gjorde jag förarbetet)

Så idag har jag lyckat skotta infarten med snöföraren. Prisa gud och alla andra. ( försöker inte få det till en stor grej att jag har skottat infarten, skottar göra alla ;) )

Förstå min lycka när plogbilen kom och packade all snö. Stenhårt igen. Men kavlade upp ärmarna, och högg i. Jag är ju en hästtjej och folk säger att vi är starka. Efter att ha fått bort det värsta gav jag upp. Min rygg värkte värre än vanligt. Men jag kunde ju nu iaf gå på infarten. Den kanske inte var världsbäst skottat, men den var skottad.

Sen har det snöat mer. Och lite till.

Innan jag for till min faster och åt tårta suckade jag och tänkte att jag kommer få vara vaken hela natten för att skotta när jag kommer hem.

Och nu när jag svänger upp mot huset. Ser jag det.


Någon vänlig själ har skottat hela infartet åt mig. Finns det människor som gör så? Helt underbart. Folk säger att jag är naiv när jag tror att alla är snälla. Men det här bevisar ju det! En människa jag inte känner, har bara för att vara snäll skottat hela uppfarten.