Man tackar man tackar....

Jag och min älskade vän Carita satt och pratade barn. (Man kan inte alltid prata häst, speciellt inte när den man pratar med inte alls är intresserad av hästar. Dom slutar lyssna efter ett tag jag har provat och studerat.) Eftersom det är mer troligt att hon kommer få barn inom en snar framtid än att jag ska få det (enligt mamma räknas inte hästar och hundar som barnbarn, och hon SKA bli mormor.) Kom vi fram till att jag skulle bli bäbisens gudmor/fadder.

 

Varje sommar skulle vi ha picknick i det nyintagna höet mumsandes på nybakade bullar och hallonsaft. Jag skulle bli favoriten på jorden.

Sa detta till Caritas pojkvän. Jag tänkte att han inte kan bli annat än glad. Att få mig till gudmor till deras barn, det kan inte bli mycket bättre. Vet ni vad han svarade?

" Är du kärleksfull, omtänksam och rik? Och en man i livet är också ett krav, vill ha en balans mellan kvinnligt och manligt om du förstår vad jag menar? Samt att du måste hålla med om att ungen ska heta Joe, annars får det vara"

Vilka krav.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0