Gör inte så här.

Rusa inte iväg på din luch "rast" för att bara köpa något fort, äta stående för att sedan springa ut på avdelningen igen. För tydligen går det inte att klara sig utan mig...;) ( haha man kan ju önska om inte annat)

eller ni kan ju göra så, om ni inte är som mig. K l a n t i g.

För då kan detta hända, rusar iväg på lunchen för att köpa en yogurt, smultron förövrigt väldigt god. Äter upp den för att gå ut på avdelningen igen och göra mig förtjänt av min STORA lön. Ska snabb som jag är bära ut ett glas i köket. Och snabb som jag är hinner inte riktigt mina ben med min övriga kropp. Snubblar (skyller på skorna) och får hela glasets innehåll över mig. Lingondricka. Eftersom detta är rätt återkommande faktor i mitt liv *host host* vet jag hur man ska handla lungt och sansat.

Eller så inte. Svär högt så jag tror det hörs till Stockholm. Ber till gud att ingen såg mig försöker så smidigt det bara går (inte alls) att ta mig osedd för att byta om. Kastar av mig kläderna och kastar på mig nya. (tack och lov är det inte jag som viker kläderna snyggt och prydligt i högar, för då hade jag väl fått på mig allt avigt)

Vad gör jag då med dom skitiga kläderna? Jo jag kastar dom i tvätten.

Sen går dagen vidare.

Tvätten far iväg.

Jag far hem.

Hemma kommer jag på det.

Jag hade mitt bankkort i byxorna.


Vem är förvånad. Ingen troligen.