Att vara halvsovande när man tar ut hästarna är inte det bästa man kan göra. Speciellt inte när hästarna (alla de fyra) har gaddat ihop sig och bestämt att idag ska vi jävlas med mig.

Förutom det faktum att jag snubblar över mina egna fötter för att min kropp fortfarande envisas med att vara i sovstadium så hade jag galna hästar som gick på två ben ut. Ett under att jag inte fick en hov i skallen. Eller bröt ett ben.

Fast dagen är lång, jag vet med säkerhet att jag ska använda en slipmaskin och en borrmaskin idag. Så att jag ska kunna förlora ett finger eller två ska inte vara osakt.


Sen ska jag ha introduktion med en vikarie på jobbet. Sandra. Min bästaste bästa vän ;) kan hända att vi dödar varandra.

Underbara dag.