Jag har inget att förtälja. ( är det ens ett ord man använder? förtälja...)

Ligger sjuk, det känns som om mitt huvud ska sprängas så fort jag rör mig.

Det är inte lätt att vara sjuk, speciellt inte när man heter Malin. Det är inte nog med att jag beter mig värre än en karl, är jag sjuk är jag RIKTIGT SJUK och troligen döende.


Sen kom jag inte in i stallet i morse. Låset från början av 1500-talet ville inte sammarbeta med mig, precis när jag var beredd att ta firmabilen och köra genom dörren, trä från 1500-talet håller inte för bilen från 90-talet. Gav den med sig och jag kunde ta mig in i stallet där tre svältande hästar stod. Eller två, Maardam har inte riktigt förstått det här med varför Slurken och Jizo alltid är hungriga, på gränsen till svältande.

När jag senare på dagen går ut i kylan för att ge hästarna mat. ( fortfarande lika svältande) ska jag klättra över grinden in i Maardams hage, när jag upptäcker att den är öppen.  Tur att inte hon hade sett det.

Hästar springer ju hem, och jag vet inte om hon hade orkat springa till Stockholm.